GK´s hjälper tusentals fyrbenta

I en av operationssalarna skymtar man den ettåriga ljusa labradoren Disas framtass under operationsduken. Hunden fick en käkfraktur när hon råkade bli sparkad av en häst. Veterinären Erik Gammelgård syr ihop såret och avslutar morgonens femte operation. Under tiden han och djurskötaren Linnea Linder hjälps åt att bära den nyopererade hunden till uppvaket i korridoren precis intill, så pekar Hilding Anliot på dataskärmen. Där exponeras en tydlig röntgenbild av metallplattan som har hjälpt hundens käkben att läka. I korridoren utanför de två operationssalarna finns uppvaket, där får patienterna vakna upp i lugn och ro i en egen uppvärmd bur, labradoren sover vägg i vägg med cancerpatienten, schnauzern Lego.

– Vi hinner med ungefär femton operationer i veckan. Under tre dagar gör vi kvalificerade ingrepp, vi är specialister på ortopedi och mjukdelskirurgi så som knäskador, men vi gör även många djurkastreringar och allt som mindre kliniker utför. Men på fredagar har vi Fridays for Future, alltså stängt, meddelar Hilding.

Åker ni till Falun och manifesterar för miljön då?

– Nej, det är bara snyggare att säga att vi går på Greta Thunbergs linje än att vi har stängt på grund av veterinärbrist, skrattar Hilding.

Vad är hemligheten bakom en bra djurklinik?

– Expertis och kommunikationen med djurägaren. Att alltid försöka förklara så tydligt som möjligt och ge djurägaren så realistiska förväntningar som möjligt på en behandling, svarar veterinärerna.

I ett av kontorsrummen sitter självaste Gunilla, djursjukskötaren vars namn företaget är döpt efter. Hon har telefonrådgivning med kunder. Klinikens namn är något som debatterats friskt hemma hos paret.

– Någon sa att jag skulle se det som en kärleksförklaring, men jag ser gärna att företaget hette något annat, skrattar hon.

Hilding däremot är nöjd med namnet, han tyckte att namnet klingade fint. Erik tycker att det är kul att förkortningen blir GK´s (Gekås) fast ingen har hittills misstagit kliniken för lågprisjätten i Ullared.

Linnea assisterar Erik när ett lymfkörtelprov tas på hunden Lego. Schnauzern har opererats för cancer i tån och nu passar man på att ta ytterligare prov när hunden är sövd. I ett av mottagningsrummen väntar nästa patient. Det är huskatten Majsan som inte mår bra och hon har inte kissat på två dagar och uppträder apatiskt. Ägarinnan Kerstin Hedlund svarar på veterinärens frågor om katten. Erik undersöker Majsan och konstaterar att hon har feber och förstorad urinblåsa.

Katten sövs lätt för att han ska kunna tömma hennes urinblåsa. Efter tester visar det sig att det var flera förhöjda värden samt blod i urinen, han berättar om alternativen, att ta fler blodprover eller att behandla för vad som kan vara en urinvägsinfektion.

– Äldre katter kan få problem med njurarna och när jag känner här är den ena inte så slät som den borde vara, berättar han.

– Men, Majsan är bara 13 år! Säger Kerstin.

– Jo, men allt över 10 år får man se som en äldre katt, informerar Erik lugnt.

– Jag är så rädd om den här katten och kan inte mista henne, säger Kerstin och klappar henne.

Skaffar man fler eller färre husdjur i Sverige?

– Fler, absolut, svarar veterinären och hundägaren Erik.

– Speciellt så här på landsbygden där man bor större, rent historiskt har man på landsbygden gått från att äga stora djur till att ha små djur.

Alla i personalen på kliniken är djurägare och beskriver den lugnande inverkan djur har på människor.

I huskatten Majsans fall var det problem med njuren och efter ett par dagar med medicin kan ägarinnan Kerstin andas ut. Katten mår bättre och intar nu sin vanliga givna plats i mattes knä i tv-soffan.