Storslagna mål för Lisspers efter året som ordförande: ”Ärofullt”
Rollen som ordförande för ishockeyförbundets sportsliga kommitté samt Region Väst innebär mycket ansvar.
Ett av de första uppdragen var att handplocka folk till kommittén med förmågor som ska leda svensk hockey framåt.
— Där sitter nu personer från de olika regionerna. Vissa av dem har gjort sportsliga intryck inom hockeyn – alltifrån Kim Martin till Kalle Gunnarsson. Vi är sammanlagt nio personer, utöver mig som ordförande.
Svenska Ishockeyförbundet har som ambition att bli bäst i världen. Målet är en del av Strategi 2030.
— På internationell nivå mäter man poäng från Dam- och Herrkronorna och ser till hur de har presterat. Just nu är vi sjua i rankingen. Det är vi inte alls nöjda med. Ska vi vara i topp ska vi helst vinna VM eller minst ta medalj när det avgörs. Men det har gått trögt för herrkronorna men desto bättre för damkronorna. Våra juniorlandslag J18 samt J20 tog båda VM guld under säsongen vilket var en stor framgång för våra unga spelare.
Trots uteblivna framgångar för herr kronorna upplever Lars Lisspers att han kunnat påverka i många viktiga frågor under året.
— Det är jätteinspirerande och med ett år kvar på mitt mandat ska vi bli bättre på landslagsnivå. Just det arbetet är strategiskt, inte operativt.
Ett viktigt fokus för kommittén är klubblagen i svensk ishockey. Om det går det bra för de unga spelarna i klubbarna, ökar chansen att lyckas i landslaget. Till det har kommittén bland annat velat införa öppna hockeyläger och inte de selectläger som tidigare har varit åren innan TV pucken.
— Man ska inte lägga en massa tid på utslagningsturneringar för unga spelare under sommaren innan TV pucken. Då blir det bara roligt för de som är kvar. De som åker ur får inte samma utveckling. Genom öppna hockeyläger blir det annorlunda. Inställningen är att man inte vet vilken 14- eller 15-åring som faktiskt lyckas inom hockeyn och då ska alla få chansen och då främst i sina klubbar.
Kommittén arbetar även med att skapa en trygg idrottsmiljö för de unga spelarna och ledarna.
— Tryggheten innebär att vi ska utbilda ledare som vet vad de gör när det finns i en ishockeyklubb. Om ledarna är trygga i sin roll skapas en trygghet för spelarna på isen. Man ska veta vad som händer och vad som kan hända för individer och lag. Samma sak gäller domarna. Vi lägger stora resurser på utbildning. Alla ska känna sig trygga att vara med i en ishockeyklubb och dess verksamhet.
Lokalt i norra Dalarna finns goda förutsättningar. Det märks inte minst på att hallarna är fullbokade nästan varje dag vintertid. Det finns en kommitté inom varje region som enbart jobbar med ishalls-frågor och där målet är att stödja klubbarna och kommuner att skapa bra förutsättningar för alla som är ishallarna.
— Vi har två hallar i Mora samt en i Älvdalen och Orsa, men vi behöver bättre istider för unga; så att de inte jämt är uppbokade av de äldre lagen vilket är läget för många klubbar i vårt län samt övriga sverige.
Fjolårets hockey-VM gav ett överskott på 29 miljoner kronor till Svenska Ishockeyförbundet. Med andra ord finns förutsättningar att utveckla landets sportsliga hockeyverksamhet
— Vi ska bestämma hur vi ska använda pengarna på nästa årsmöte och de nya mål som vi då sätter upp.
Med de siffor och de ambitioner Lars Lisspers presenterar, går det att tänka att svensk landslagshockey till syvende och sist mår bra som helhet.
— Man kan säga som så här: Svensk hockey mår bra. Vi har som mål att ha 100 000 utövare i hela landet. I region väst finns över 15 000 just nu, en ökning med 1500 från 2025. Jag tycker vi är på god väg framåt för framtidens ishockeyspelare i samarbete med alla våra klubbar i länet och vår region där Dalarna, Gästrikland, Värmland, Västmanland, Örebro samt Hälsinglands ishockeyförbund ingår.