Spårbildning efter plogning väcker åsikter: ” Vad är ett människoliv värt?”

Att ploga är en konst. Hur våra vägar är plogade väcker synpunkter.

— Helt klart är det inte bra på vissa sträckor som söder om Särna. Där kan man fråga sig vad ett människoliv är värt, funderar Ola Granath, Gagnefbo med stuga i Lövåsen sedan han återigen fått uppleva djupa spår på vägen söder om Särna.

Även förra vinter var det problem med spår på sträckan Särna-Hållbovallen.

— Kommer man ner i spåren studsar bilen och här är det också många med skotersläp som studsar och far, säger Ola Granath.

Trafikverket är medvetna om problem.

— Det ska inte uppstå spår och vi är på entreprenörerna mer i år, säger Anders Lans på Trafikverket.

Reglerna är att Trafikverket tillåter ett maximalt spårdjup på 1,5  centimeter. När det uppstår ska vägen hyvlas inom två dygn.

På sträckan söder om Hållbovallen och norr om Särna använder entreprenörerna så kallade underbett på plogbilarna. Då skrapas också vägytan i samband med plogning.

— Underbett är ingenting som ingår i upphandlingen, utan vi använder underbett enbart av trafiksäkerhetsskäl och som ren goodwill, säger Sören Person med Perssons åkeri, som plogar den nordligaste delen av riksväg 70.

Även från Särna och norrut där Erik Nyman är entreprenör används underbett.

— Våra bilar är utrustade med underbett som används hela tiden, bekräftar Erik Nyman.

Resultatet blir att risken för spårbildning blir betydligt mindre.

— Ett underbett ersätter inte en väghyvel, men gör att vägbanan inte behöver hyvlas lika ofta, säger Sören Persson.

— Det bästa ur trafiksäkerhetssynpunkt vore att Trafikverket upphandlade plogning med underbett och att man regelbundet använder väghyvel.

— Förr i tiden hade vi en väghyvel som hela tiden snurrade runt. Då kunde en väg hyvlas ungefär var sjätte dag, säger Sören.

Underbettet som fungerar som en enklare hyvel innebär först och främst en investering på närmare 400 000 kronor och sedan blir driftskostnaderna betydligt högre.

— Underbettet jämnar till ytan, men går inte att jämföra med det jobb som en väghyvel gör. Hyveln tar bort ojämnheterna, betonar Sören Persson.

— Nu har vi en högre standard på vägen än vad som beställts av Trafikverket. Vi behöver inte åka med underbett.

— Rent ekonomiskt vore det bättre att köra utan underbett och sedan bli utringda för att hyvla vägen med väghyvel, säger Sören Persson.

När det gäller den aktuella vägsträckan så är upphandlingen gjord så att först plogades vägen. Sedan kördes sträckan med en plogbil med underbett och därefter med väghyvel för att få till det jämnhetskrav som gäller.

— Varför upphandlar man inte en plogbil med underbett från början, det hade varit bättre för trafiksäkerheten att slippa onödigt djupa spår, säger Ola Granath.

— Det som gäller är att trafikanter också måste anpassa hastigheten till de förhållanden som gäller, betonar Anders Lans.