
Nu bildas reservat 77 i Älvdalens kommun
Antalet naturreservat i Älvdalens kommun och då framförallt i kommunens norra del fortsätter att växa, det trots att kommunstyrelsen menar att det räcker med reservat. Just nu ligger ett väldigt stort reservat, Grund-Ola kölen norr om Särna klart för beslut hos Länsstyrelsen, om det som nu ska bli kommunens 77:e naturreservat.
Till Älvdalens befintliga 76 naturreservat ska också två nationalparker, Fulufjället och Töfsingdalen läggas. Av de 76 reservaten är fem kommunala reservat. De fem kommunala reservaten är Mångsbodarna, Tangeråsen, Vasaloppspåret och Österdalälven samt Dysdalens kulturreservat.
Länsstyrelsen informerade nyligen kommunstyrelsen om planerna på nya reservat men kommunstyrelsen var tydliga, nu räcker det med reservat.

— Länsstyrelsen informerade om planerna för nya reservat och för vår del handlar det om att vi behöver veta vad finns det för möjligheter att utveckla det som inte är bebyggt, säger kommunalrådet Christoffer Gyllenkall.
— Framförallt är det kommunens norra delar som har väldigt mycket reservat. I Idre är 60 procent av ytan idag skyddad mark.
Trots det väntas Länsstyrelsen inom kort skapa ett nytt reservat. Det nya reservatet blir det närmare 2000 hektar stora Grund-Olakölens blivande naturreservat.
— Förvisso ligger det ganska avlägset, men tillsammans med tidigare reservat som Bjärtkölen–Dyvelberget i det aktuella området blir det ett väldigt stort sammanhängande reservat som gränsar till Vedungfjällens naturreservat, säger Christofer.
Tittar man på en karta över reservaten på myrarna och skogarna norr om Särna, mot gränsen till Härjedalen, så återstår bara enstaka pusselbitar som inte är skyddad natur.
I Älvdalens kommun råder enighet om att det räcker med reservat i kommunen som det är.
— Det är för bedrövligt, frågan är vad kommunen får ut av om det skapas ytterligare reservat utöver de som redan finns, säger Östen Sjögren, som företräder Kommunlistan.
Det handlar om ett regeringsbeslut och en överenskommelse mellan Sveaskog och Naturvårdsverket om att skydda värdefulla skogar.

Lennart Bratt är handläggare på länsstyrelsens naturskyddsenhet och förklarar att det reservat, Grund-Olakölen, som nu också formellt ska bildas är det sista av de marker som Sveaskog avsatt vad gäller fjällnära skogar i Älvdalens kommun.
— Det finns dock fler reservat som väntas bildas och då handlar det om värdefull skog som markägare frivilligt väljer att avsätta som reservat. Till dem hör till exempel Furuliden i sluttningen mot södra Fulusjön väster om Idre, säger Lennart Bratt.
— Det är en markägare som köpt skog av Sveaskog och vill att en del av marken ska skyddas.
För markägaren innebär det en ersättning mot att marken skyddas och skogen inte avverkas.
— De små resurser vi har att lösa in mark för måste användas på ett klokt sätt, men här handlar det om en skyddsvärd skog.
— Vi får många förslag som inte håller måttet även om det ofta är fina skogar i Särna – Idre.
Vid bildandet av nya reservat sker det i en dialog med Älvdalsdelegationen där Länsstyrelsen lyfter och presenterar nya reservat och förändringar i befintliga skötselplaner, det tillsammans med kommunen och de föreningar och markägare som påverkas av reservatens skötselföreskrifter.
En skötselplan som nu ska uppdateras är Långfjällets, som de senaste åren utökats med ytterligare fem områden som nu in går i det väldigt stora reservatet som nu omfattar 68 828 hektar. Där föreslås bland annat nya förbud, bland annat mot kaitesurfing.
Kaiting med Maxime Bauju Kindberg, en aktivitet somna stoppas i den nya skötselplanen. Arkivfoto Nisse SchmidtNär det gäller Grund-Olakölen så handlar det om vidsträckta myrar med partier av äldre brand-präglad tallskog samt inslag av barrblandskog och björk. Av de 1906 hektar är 67,7 hektar ”fjällnära skog”. Inom reservatet ska även påverkade vattendrag återställas, men där ska också åtgärder vidtas för att underlätta allmänhetens friluftsliv.
När reservatet är på plats kommer en rad skötselföreskrifter och det innebär även att området blir ett nytt förbudsområde för snöskotertrafik.
— Om det nu är skogen som ska skyddas så hade det väl varit enkelt för Sveaskog att bara låta bli att avverka den utan att göra något nytt reservat, eller de hade kunnat skapa en till ekopark som vid Fjätälven, säger Östen Sjögren.
— Länsstyrelsen måste lita på att markägarna kan sköta sin skog, det är ju de som de har gjort och därför är den nu gammal och skyddsvärd, säger Roger Eriksson (SD) efter Länsstyrelsens dragning i kommunstyrelsen.
När det gäller att det är markägarnas insatser som bidragit till att skogarna blivit gamla och skyddsvärda är en uppfattning som Lennart Bratt inte helt delar.
— Det handlar snarare om att skogarna ligger avsides till och därför inte avverkats, menar Lennart Bratt.
— I Älvdalsdelegationen har vi varit tydliga med att vi motsätter oss nya reservat. Vi frågar oss också om Länsstyrelsen har resurser att sköta alla de reservat de ska förvalta, funderar Christoffer Gyllenkall.