Siljan News logo
Annons
Juldagen 2022 brann det i Karl-Gustaf Hedlings kycklinghus. Utan styrkeledaren Fredrik Wahlund, som hade FIP-bilen och var först på plats, kunde branden slutat med en rejäl katastrof, även fast det förstås var tragiskt för de runt 200 kycklingarna som dog. Arkivfoto. Jörgen Wåger

FIP-bil väldigt viktig vid en första insats

Brandkåren norra Dalarna har släppt statistik gällande utryckningar. Där kan vi konstatera att Orsas styrka sänkt sin utryckningstid med 4,5 minut 2022 jämfört med året innan. En del av förklaringen är den FIP-bil som räddningstjänsten i Orsa tilldelades i fjol.

FIP-bil står för första insatsperson och det är en bil som står hos jourhavande styrkeledare.

— Det är riktigt roligt att vi fått ner tiden och FIP-bilen är en konsekvens av det. Med en FIP-bil ska man rycka ut på 90 sekunder, säger Henric Helander, förbundsdirektör och räddningschef för Brandkåren norra Dalarna.

Annons
Henric Helander, som vi ser här under en insats i Våmhus, är förbundsdirektör och räddningschef för Brandkåren norra Dalarna. Arkivfoto. Sofia Jemthans

FIP-bilar finns även i Leksand, Dala-Järna och Vansbro.

— I Mora har vi ingen, men här har vi heltidsbrandmän (deltidare på de andra orterna) och vi rycker på 90 sekunder ändå.

FIP-bilar finns dessutom i Särna och Idre, som tillhör Älvdalens kommun.

— Vi har ingen i själva Älvdalen, men vi ska få en dit också, informerar Helander.

Att FIP-bilen har stor betydelse, visade sig när det brann på Karl-Gustaf Hedlings gård i Oljonsbyn i Orsa kommun juldagen 2022.

Idre fick sin FIP-bil 2021. Det finns även en i Särna och i Älvdalen ska det också snart finnas en. Foto Nisse Schmidt

Ett kycklinghus eldhärjades och totalförstördes, men hade det inte varit för att styrkeledaren Fredrik Wahlund kommit så snabbt och där han gjorde en första insats med pulversläckare, så hade hela gården kunnat stryka med. Det var Hedling själv övertygad om, berättade han för Siljan News.

— Nu vet man aldrig vart larmet går, men med en FIP-bil kortar man utryckningstiden med 3,5 minut, så det är klart att det har betydelse att en bil kan komma iväg så snabbt, poängterar räddningschef för Brandkåren norra Dalarna.

Här ett boningshus i Bonäs som totalförstördes 2022. Arkivfoto. Helene Lindh

Och när det gäller utryckningstid, från när 112-samtal kommit till att första räddningsresurs är på plats, så har Orsa kapat tiden 4,5 min. 2021 behövde man i snitt 15,8 minuter för att vara på plats medan man i den senaste statistiken, för 2022, redovisar 11,3.

Men de närmare 16 minuterna är inte en riktig rättvis jämförelse, konstaterar Henric Helander.

— Det året (2021) åkte Orsa på ett förstärkningslarm till Vansbro. Det tar lång tid att ta sig dit och då Orsa har så få larm slår det väldigt fel på genomsnittstiden det tar att åka på ett larm, understryker räddningschefen.

Här bekämpas en brand i Torrvål. Arkivfoto. Robin Midsem

Mer rättvist är det att jämföra med 2020. Då hade Orsa 11,8 minuter i utryckningstid och 2022; 11,3. Den sistnämnda siffran är också den lägsta för Orsa under den 5-årsperiod där vi fått statistik ifrån.

Ser man till Mora så hade man där en lite längre utryckningstid 2022 jämfört med året innan; 12,5 mot 12,3 minuter.

I Älvdalen hade man i fjol en utryckningstid på 17,9 minuter och det var i stort sett samma (18,0) som året innan.

Brandstationen i Orsa. Foto. Jörgen Wåger.

Men utryckningstiderna påverkas förstås av hur långt man måste åka för att komma fram, men varje minut kan vara viktig när det brinner (som i Hedlings fall) eller vid en trafikolycka.

När det gäller antalet utryckningar har det skett en drastisk minskning, åtminstone gäller det Mora. Där åkte man till exempel på 543 utryckningar 2018 medan man 2021 var nere i 391. I fjol ökade det något till 399, men antalet utryckningar har blivit långt mycket färre jämfört med för fem år sedan.

— Det har att göra med att vi numera ingår i Region Bergslagen och har ett litet annorlunda arbetssätt. Nu görs en noggrannare bedömning innan vi åker. Förut drog man iväg direkt, men nu tar man reda på mer information vid tveksamma fall.

— Till exempel om nån larmat om en skogsbrand. Då försöker vi ta reda på om det verkligen är en skogsbrand eller om det är damm från stenkross man sett.

Brandbilar i Mora. Arkivfoto Nisse Schmidt

Det här gör att det kan bli en fördröjning när det gäller utryckningen, men det gäller inte i alla fall.

— Nej, det här är bara i tveksamma fall. Kommer det ett larm om en villabrand, då trycker vi på knappen direkt, men vid andra larm avvaktar vi tills vi fått rätt information. Det har bidragit till att vi minskat våra utryckningar väldigt mycket, konstaterar Henric Helander.

När det gäller Orsa och Älvdalen ökade Orsas utryckningar från 97 (år 2021) till 119 utryckningar i fjol. Älvdalens utryckningar under samma år var 185 (2021) mot 189 (2022).

Annons
Här har vi Orsas räddningschef Per-Erik Jonsson och styrkeledare Tomas Ericson. Arkivfoto. Jörgen Wåger

Det här gäller alltså alla händelser där räddningstjänsten respektive kommun blivit utalarmerad.

Mer rättvis statistik blir det om man jämför kommunerna när det gäller antal insatser per 1000 invånare:

Mora hade då 18,92 år 2021 och 19,30 år 2022. Här kan vi också jämföra med 2018 års 26,63, så ser vi en klar minskning, som vi redan konstaterat här ovan.

Orsa hade 14,02 (2021) att jämföra med 17,20 utryckningar 2022.

Älvdalen hade 26,27 (2021) och 26,84 utryckningar 2022 per 1000 invånare.

— Sammantaget är det ingen statistik som direkt sticker ut, summerar räddningschefen för Brandkåren norra Dalarna.

Till sist vill vi rikta ett tack till Anders Bröms, distriktschef i Leksand, som hjälpt oss att ta fram statistiken.