Älvdalens skjutfält i försvarssamarbete med USA
Älvdalens skjutfält höll så sakteliga på att förlora i betydelse under en lång följd av år. Men nu kan det vända. Det då det 54 000 hektar stora skjutfältet ingår som ett av de 17 utpekade militära områden som berörs av det avtal som Sveriges försvarsminister tecknat tillsammans med USAs försvarsminister.
Avtalet är ett så kallat DCA, Defence Cooperation Agreement, och reglerar bland annat frågor som amerikanska styrkornas rättsliga status, tillgång till baseringsområden samt förhandslagring av materiel i Sverige.
— Det här blir väldigt spännande om avtalet också godkänns av riksdagen, säger Owe Jansson som är chef för Älvdalens skjutfält.
Formellt ska riksdagen godkänna avtalet och besluta om författningsändringar som krävs för att genomföra det. Behandling i riksdagen följt av ett ikraftträdande bör kunna ske under 2024.
När avtalet väl är på plats så kommer Älvdalens skjutfält att bli ett så kallat militärläger och övningsområde.
— Vi har under flera år haft fler olika utländska förband som övat här och förra hösten höll vi en stor internationell övning här på skjutfältets lägerområde, säger Owe Jansson.
— Sedan har vi återkommande förband från Nederländerna som är här och övar artilleriskjutning.
Nu kan Älvdalens skjutfält bli ett läger och övningsområde för trupper från USA.
Älvdalens kommundirektör Stefan Linde är själv före detta militär och han gläds åt den uppgradering och status som Älvdalens skjutfält nu kan räkna med.
— Det här kommer att betyda en hel del för hela kommunen. Jag ser för mig att det kommer att gynna både entreprenörer, restauranger och hotell i området.
— Med trupperna kommer det också att komma andra uppdrag. Till övningar kan det bli aktuellt med observatörer som knappast kommer att bo på lägerområdet, funderar Stefan Linde.
Stefan Linde påtalar också att det kan bli svårare för lokalbefolkningen att kunna röra sig på skjutfältet om antalet övningar utökas. Likaså kan mer tunga transporter bli nödvändiga.
Genomgående i det 37 sidor långa avtalet står det att ersättningar för tjänster och varuinköp ”inte är mindre fördelaktiga än dem som Försvarsmakten erbjuds”.
Det innebär att det finns förutsättning att göra affärer med de amerikanska trupperna om de behov som kan uppstå.
Postnord kan dock glömma att tjäna pengar, för de amerikanska trupperna ska kunna använda egen post och frimärken för USA. De ska också kunna öppna mäss, butiker och egna sociala aktiviter.
I avtalet framgår också att ”Sverige erkänner den särskilda vikten av de amerikanska försvarsmyndigheternas disciplinära tillsyn över de amerikanska styrkornas medlemmar och den effekt sådan tillsyn har på den operativa beredskapen.”
En viktig fråga att lösa är logistiken och den omnämns i det avtal som tecknats mellan de två länderna. I avtalet skrivs följande: ”På begäran ge amerikanska styrkor logistikstöd till verksamhet som omfattas av detta avtal.”
Stefan Linde och Älvdalen kommun har redan tidigare informerats om försvarsmaktens behov av järnvägstransporter.
— I ett första skede handlar det om en lastkaj mellan Märbäck och Mjågen, men på sikt finns också önskemål om att rälsen ska gå hela vägen in på skjutfältet.
Det innebär att antingen kommer järnvägen att passera Älvdalen och Rotälven för att nå skjutfältsgränsen. Ett annat alternativ är Västerdalsbanan och att rälsen åter läggs ut till söder om Särna och sedan över Österdalälven norr om Trängsletsjön. Den sträckan skulle också kunna bli aktuell, men med anslutning från Norge.
En järnväg till Älvdalens skjutfält skulle också behöva en upprustning av Inlandsbanan, då trupper och material väntas komma in via Norge eller Västkusten.
Det avtal som nu undertecknats är ett bilateralt avtal mellan Sverige och USA och har ingen direkt koppling till ett svenskt medlemskap i Nato.
—Vi har nog en amerikansk flagga liggande i något förråd, kanske det är läge att hissa den snart, skrattar Owe Jansson.
Avtalet anger vilka av Försvarsmaktens områden och anläggningar som USA kommer ha tillgång till och möjlighet att besöka och vidta aktiviteter på.
Överenskomna anläggningar och områden
• Berga: regementsområde och övningsområde
• Boden: regementsområde och övningsområde
• Halmstad: regementsområde och flottiljområde
• Härnösand: övningsområde och hamn
• Kiruna: militärläger och övningsområde
• Kristinehamn: regementsområde och övningsområde
• Kvarn: militärläger och övningsområde
• Luleå: flottiljområde
• Ravlunda: militärläger och övningsområde
• Revingehed: regementsområde
• Ronneby: flottiljområde
• Såtenäs: flottiljområde
• Uppsala: flottiljområde
• Vidsel: flygplats och test-och evalueringsområde
• Visby: regementsområde och övningsområde
• Älvdalen: militärläger och övningsområde
• Östersund: militärläger och övningsområden
