De formger nästa års jubileums-skulpturer till Vasaloppet

För andra gången har konstnärerna Robin Lindström och Synnöve Orebjörk fått förtroendet av Vasaloppet att formge de speciella skulpturer som ska delas ut till vinnarna i dam- respektive herrklassen, vid jubileumsloppet 2024. Även i år delade de ut skulpturer – av de fornnordiska gudarna Skade och Ullr – till vinnarna Emil Persson och Emilie Flöten.

— Vi gick in på det fornnordiska temat med Skade och Ullr. Dessa vintergudar blev avbildade på runstenar från 900-talet, säger Robin Lindström.

Vasaloppet 2024 blir det 100:e i ordningen och finare belöningar kommer därmed vänta de som går först i mål efter 90 kilometer på skidor i mars. För konstnärerna Robin Lindström och hans partner Synnöve Orebjörk blir det till att sätta mejseln i stenen ännu en gång, eftersom de även gjorde skulpturer till Vasaloppet 2023 (som för övrigt var hundra år sedan första kvinna tog sig över mållinjen).

— Det här är en förlängning av det samarbete vi inledde med Vasaloppet förra året, säger Robin Lindström.

Idag bor konstnärerna i Värmland. Där växte Synnöve upp, men Robin är å sin sida uppvuxen i Leksand.

De senaste 15 åren har Robin varit verksam som konstnär. Men det var inte sten han arbetade med till en början – snarare blev det en naturlig övergång.

— Jag sysslade mycket med motorsågs-konst först, innan jag ”klev över” på sten för sex år sedan. Men jag har alltid haft ett intresse för form. Den konstnärliga ådran upptäckte jag vid en rast i arbetet som timmerman. Att växla över till det konstnärliga blev självklart där och då.

Vasaloppet fick upp ögonen för konstnärerna under den årliga konstutställningen Konst runt Siljan 2022. Synnöve Orebjörk är väldigt glad att det blev så.

— Vi ställde ut på Konst runt Siljan och då var det några representanter från Vasaloppet som kollade på våra skulpturer. Frågan kom lite direkt på, om vi ville göra skulpturerna. Det kändes jätteroligt, säger hon.

Temat blev sedermera fornnordisk mytologi och ansiktet av två asagudar tog form. Gudarna symboliserar den frostiga kampen med två träplankor på fötterna, för skidåkare fanns faktiskt inristade på över tusen år gamla runstenar.

— Vi gick in på det fornnordiska temat med Skade och Ullr. Dessa vintergudar blev avbildade på runstenar från 900-talet, säger Robin.

När processen väl var i gång blev det till att ge sig ut i skogarna och leta sten. Från ax till limpa tog det nästan en månad.

Riktigt så lång tid ska det inte behöva ta denna gång, men de får räkna med åtminstone ett par veckor.

— Det börjar med ”skattjakten” i att hitta den rätta stenen. I år har jag visserligen fått en donation av sten från Anna Björkman på Falu koppargruva och det har underlättat. Men från att man börjar hålla på med fundamenten i mässing – till den klara produkten – kan det annars ta två veckor. Och då orkar man inte stå åtta timmar om dagen, det blir för statiskt, förklarar Synnöve.

Asatrons gudinna Skade hörde till vildmarken. Hon jagade på skidor och med båge. Enligt mytologin var Skade en gåtfull gestalt, med manligt namn och hade likheter med Ullr.

Det gällde att hitta en sten som kunde gestalta henne på ett estetiskt tilltalande sätt. Den stenen hittade de i Värmland.

— Skade är gjord i Kyanitkvartsit, som är Värmlands landskapssten, säger Robin.

Båda konstnärerna har inspirerat varandra, men har ändå arbetat självständigt med en asagud var. Synnöve var den som formgav Skade och artisten kan se prakten i själva materialet kyankvartsit, som lämpar sig väl för en gudinna.

— Hon är blå och ser ut som is. Stenen liksom gnistrar. Därför passar den bra som en fornnordisk gudinna, tyckte jag. Och när jag såg åkaren som vann i damklassen förra året (Emilie Flöten) så tyckte jag att de hade samma profil. Att de i själva verket var så lika var roligt att se.

Ullr benämns å andra sidan i Poetiska Eddan som den styrande guden i Asgård under vintern. Skulpturen av honom gjorde Robin i porfyr från Älvdalen.

Stenskulpturerna av Skade och Ullr är tonsatta av artisten Karin Park från Djura. Skade är 24,5 centimeter hög samt väger 15,5 kilo och Ullr är 33 centimeter på hög, med en vikt av åtta kilo.

— Det är ganska tunga stenar man använder. Men jag gillar det, hellre det än att stenen är för lätt. En bergart som marmor kan fungera, fast det är enklare med exempelvis kvartsit eller impaktbreccia, säger Robin Lindström.

Därför är det en breccia (nedslagsbreccia) Robin kommer använda sig av till nästa års skulptur; en rödaktig bergart som kan vara antingen sedimentär, magmatisk eller metamorf. Den fick han i donation av skogsvårdaren Stefan Tidigs från Leksand.

Andra som varit inblandade som gåvogivare är Annika Sund från Leksandsbröd, som bistått konstnärerna med övrigt förbrukningsmaterial.

— Vi är väldigt tacksamma för att de kunnat ställa upp som de gjort.

Att ännu en gång göra en tjänst för Mora och Vasaloppet känns ärofyllt för båda två, särskilt Synnöve, eftersom hon också har en morbror från orten.

— Men Dalarna i sig är väldigt nostalgiskt och romantiskt. Därför känns det väldigt speciellt att göra detta igen, säger hon.

Fotnot: Både Robin och Synnöve ställer ut sin konst på temat asatro, vid höstsalongen på Gamla Kraftstationen i värmländska Deje.