Gustaf kunde inte vara med på hela resan

Den traditionella norska vintermarknaden, med anor från 1853, lockar många ekipage som traditionsenligt har gjort en häst- och slädfärd genom djupa skogar. En av dessa som varit med och forat som det heter på gammelsvenska, är Gustaf Säljgård från Dala-Järna som deltar för andra året i rad. Med sig har han haft familjens duktiga nordsvenska brukshäst vid namn Effie. Tyvärr kunde Gustaf på grund av arbete inte vara med hela vägen fram.

— Det känns vemodigt att lämna foran och åka hem när de andra fortsätter. Det blir en sådan fin kamratskap i gruppen mellan både människor och djur när vi tar oss genom skogarna, berättar Gustaf och fortsätter.

— Vid starten var vi elva ekipage, alltså hästar med kusk och dräng (hjälpkusk). Några lämnade foran efter några dagar och vid utenatten var vi sju ekipage.

För att lyckas med bedriften måste hästen ha mycket god kondition och vara tränad för att dra en tung släde. Samtidigt gäller det att ha rätt kläder i gammal stil: då gäller det vadmal och ullkläder.

— De håller värmen och andas och värmer även om de blir fuktiga, berättar Gustaf.

I år kallas forturen för färdasmatresan, så äldre maträtter medtogs i matskrinet. Rökt kött, torkat kött, tunnbröd och knäckebröd, ost och smör. Samtidigt gjorde man även kolbullar över öppen eld.

— Jag hade även med mig lite starka drycker från mitt bränneri, något som mottogs med stor entusiasm av de andra forkörarna. Det värmde gott i kylan. Samtidigt känns det snopet att jag inte kan ta med mig något från bränneriets egna lager eftersom det är strikta regler kring hantering av alkohol. Så jag fick åka och handla det jag hade med mig på Systembolaget, berättar Gustaf.

Vissa sträckor behövdes trugor (snöskor) på hästarna då spåret inte höll nog bra. Men vissa sträckor gick även på plogad skogsbilväg.

— Utmaningen i år var att snön inte bar riktigt utan var lös som ”socker”. Och att isarna inte var säkra att färdas över, så vi fick ta fram alternativa färdvägar, berättar Gustaf och fortsätter.

— Vi mötte även en renflock och en älg under färden, men de flesta andra av skogens djur flydde nog när de hörde ”kören” av hästarnas skakelpinglor.

En av utmaningarna var även att övernatta utomhus på gammeldags sätt.

— En utenatt innebär att övernatta under klar stjärnhimmel i cirka 20–25 graders kyla. Vi sov allihop på en bädd av granris och skinnfällar, runt en stockeld och sedan turades vi om att sitta eldvakt, berättar Gustaf avslutningsvis.