Allt fler har upptäckt Maya och Oskars spännnde Tomtestig
Längs en liten stig mitt i skogen i gränslandet mellan Utby och Emaus möter du tomtefar, tomtemor och en herrans massa nissar. Det var länge hemligt vem som gjort tomtestigen, men nu har Maya och Oskar Hultgrens påhitt blivit avslöjat.
— Det har blivit väldigt uppskattat och det är ju roligt, säger Maya.
Maya och Oskars hus ligger i skogsbrynet mitt emot Idrottsparken i Dala-Järna. När Siljan News kommer på besök bjuds vi på hemgjord lingonglögg och lussekatter. Vi får också titta in i tomteverkstan.
— Nu har ni tur. Det är inte alla som får se min tomteverkstad, säger Maya och skrattar.
Maya kom redan i högstadiet hemma i Malung i kontakt med sin konstnärliga ådra. Hon berättar att hennes mamma tog med henne på en kurs för att måla keramik. Hobbyn fick dock vila i många år. Maya hann träffa Oskar från Järna, flytta dit, gifta sig och få barnen Alva, idag 14 år, och Arvid, 10.
— För tre år sedan började jag igen. Jag målade figurer och djur i keramik som jag ställde i trädgården, men Arvid som ständigt har en ishockey- eller innebandyklubba i sina händer såg till att allt gick sönder, berättar Maya.
En idé föddes om att istället gjuta tomtar och andra prydnadssaker i betong. Det blev en hobby som Maya fastnade för direkt.
— Jag gjuter på somrarna ute i trädgården och sedan målar jag på höstarna. Det är som meditation att sitta med klassisk musik i lurarna och se hur figurerna får liv av färgerna. Det är min bästa tid, utbrister Maya.
Gjutningen av figurerna gick dock inte helt problemfritt och innan Maya lärt sig konsten helt så ställdes åtskilliga med skönhetsfel undan. Till slut var högen också så stor att Maya bad Oskar att åka till Bäckdalen och slänga dem.
— Aldrig att jag tänkte åka dit med en hel skottkärra full, säger Oskar med ett skratt.
Istället tog han helt enkelt alla de både små och stora tomtarna med sig på skottkärran och gick upp i skogen längs den gamla skjutbana som förr i tiden var elljusspårets start och målsträcka.
Uppe vid skjutvallen placerades de första figurerna ut för att sedan fortsätta längs den stig som fortsätter på grannen Kjell Dalsheims mark, allt som en överraskning för den som råkade gå förbi.
Sedan dess har ett 40-tal olika tomtar i betong mött bybor på promenad – året runt.
— Men nu till jul sätter vi också ut några målade tomtar, klär en gran med både kulor och belysning och bjuder både människor och hundar på godis.
Varför gör ni det här?
— Det är en kul grej, bättre än att slänga tomtarna. Och så känns det bra att kunna glädja andra, säger Oskar.
Länge var det okänt vilka som låg bakom tomtestigen, men nu har sanningen krupit fram. Oskar har också fler planer på gång för tomtestigen men som han inte vill avslöja än.
Och Maya, hon drömmer om att kunna delta i julmarknaden i Grånäs nästa år med några av sina färdiga tomtar. Hennes tomtar har blivit populära i bekantskapskretsen och hon tog också upp beställningar förra julen.
— Men det blev för stressigt, så nu ska jag måla först och sedan kanske sälja. Det här ska bara vara roligt, säger hon.
Vad tyckte Kjell om att ni anlagt en tomtestig på hans mark?
— Han kom hit och knackade på en dag och då trodde jag att jag skulle få skäll, säger Oskar.
— Vi hade inte frågat om lov, men som tur var tyckte han bara att det var roligt.
För den som på plats vill uppleva Tomtestigen är det bara att bege sig till idrottsplatsen i Järna. Den som är tillräckligt gammal för att minnas Kôrv-Edits kiosk eller Knut-pôjkars vulkverkstad kan också välja att stanna till vid planen där de tidigare höll till.
Sedan är det bara att följa den markerade skoterleden upp mot Grötholn för en både coronasäker och barnvänlig promenad längs den spännande Tomtestigen.
Räknar man med att träffa på självaste Tomten gäller dock som alltid att man varit riktigt, riktigt snäll.
