”Väldigt bra miljö att utvecklas i”

Redan innan fjolårssäsongen var färdigspelad började rykten sippra ut om att Leksands IF och Thomas Johansson hittat en potentiell backkugge till årets säsong. Fyndet hade man gjort i Finland där den 27-årige högerfattade backen Matt Caito gjort stor succé.

Johansson och Petter Carnbro, analytiker och scout, hann med en resa till öst i februari innan coronapandemin slog till där de också började etablera en kontakt med Caito.

— Jag började kolla på en del matcher med Leksand och la snabbt märke till fansen uppe på läktaren. Det slog mig att shit, det verkar vara ett riktigt häftigt ställe att spela på, säger Matt Caito och brister ut i stort leende.

Det fanns dock ett problem. LIF harvade nere i botten av SHL-tabellen och stod inför ett stundande kvalspel på vårkanten. Amerikanen ville först avvakta och se vilken serietillhörighet laget skulle ha till årets säsong vilket sedermera stod klart i och med den inställda säsongen. LIF fick stanna kvar i SHL och Caito, ja han sitter bredvid undertecknad i Tegera arena med flertalet stolars mellanrum.

Arenan har varit hans arbetsplats sedan i augusti då han anslöt till laget och klubben. Hittills är det bara positiva ord som beskriver hans nya hemvist.

— Alla i och kring laget har tagit hand om mig på ett fint sätt och jag trivs även bra i Leksand som ort. Det är lite mindre än vad är jag van vid men det fungerar bra. Utsikten över sjön är väldigt fin!

Precis som många andra i laget bor Caito ute vid Leksand Strand med Siljan som närmsta granne. Även om han fick vänja sig vid de långa och mörka vintrarna redan förra säsongen i Finland så är det fortfarande lite av en omställning.

— Just nu skulle jag vilja ha lite snö så det kan bli lite ljusare!

Snön får dock nöja sig som en ljusglimt i vintermörkret. Caito är född och uppvuxen i Coto de Caza, Kalifornien, och någon friluftsmänniska som ger sig ut i naturen är han inte.

— Nej, det börjar bli lite för kallt för min del, skrattar LIF-backen.

Med en barndom i ”Sunny State” kan man dock fråga sig hur valet av idrott kunde bli hockey? Möjligheterna för utomhusidrotter är av förklarliga skäl stora och visserligen spelade den spelskicklige backen en del baseboll som yngre. Både mamma och pappa kommer dock från östkusten, Massachusetts och Maine, där pappan själv spelade hockey under high school innan valet föll på amerikansk fotboll inför collegetiden.

— Han har dock alltid älskat hockey och för min egen del var det kärlek vid första ögonkastet när de köpte min första hockeyklubba!

Tempot och intensiteten i ishockeyn skulle vara den faktor som fick vågskålen att tippa över mot kalla ishallar, tacklingar och skottäckningar istället för homeruns, solglasögon och solkräm.

— Baseboll är ganska långsamt även om jag som catcher hela tiden var delaktig i spelet. Hockeyn kändes dock mer rätt för mig. När man kollar en match eller bara sitter på bänken fascineras jag alltid över tempot och att man alltid måste vara redo och på tårna.

Redan under sitt sista collegeår spelade Caito i ECHL, ligan under NHL:s farmarliga AHL. Därefter blev det också spel i både ECHL och AHL under två säsonger med fyra olika lag, Grand Rapids Griffins och Iowa Wild i AHL samt Toledo Walleye och Rapid City Rush i ECHL. Matt själv beskriver säsongerna i Nordamerika som nyttig men tuff.

— Jag var en av spelarna som hela tiden var på gränsen mellan ECHL och AHL vilket betydde en hel del studsande mellan lagen. Det var många gånger jag fick telefonsamtal kvällen innan match och var tvungen att ge mig iväg så snabbt som möjligt. Jag har fått många nyttiga erfarenheter från de åren men jag kände att jag ville tillhöra ett och samma lag under en längre tid vilket också var anledningen att jag beslutade mig för att flytta till Europa.

Det första flyttlasset gick till Österrike och Graz 99ers där poängen skulle trilla in i minst sagt rask takt. På 62 matcher blev det 50 poäng vilket fick finska KooKoo att få upp ögonen. I Österrike fick Caito en fin inlärningsperiod både vad gäller den europeiska hockeyn men även kulturen och samhället. Tack vare en drös importer i laget kunde han dessutom fortsatt använda modersmålet vilket underlättade en hel del i omställningen.

Tiden i Österrike var också den första på regelbunden basis vad gällde spel på stor rink.

— Om du står för långt utanför tekningspunkterna är du illa ute… Jag fick lov att bli smartare i mitt spel, både med och utan puck. I spelet med puck får du lite extra tid på dig samtidigt som det ställs högre krav på skridskoåkningen.

Passar ditt eget spel bättre på stor eller liten rink?

— Jag gillar den större isen! För mitt spel, att vårda pucken och åka med den, då är den större isen lite bättre för mig.

Åter till fjolåret i Finland. Med fortsatt många importer i laget, om än något färre än i Österrike, så fortsatte också omställningen och acklimatiseringen. Några problem skulle dock inte synas då succén på isen bara fortsatte med 43 poäng på 59 matcher. Insatserna i KooKoo-tröjan gjorde också att Caito utsågs till ligans bästa back. Det är dock med stor ödmjukhet huvudpersonen själv ser tillbaka på fjolåret.

— Vi hade ett grymt lag och en bra coach som hjälpte till med att det klickade riktigt bra förra året. KooKoo hade haft en tuff säsong innan förra året vilket gjorde att laget byggde upp en väldigt stark mentalitet och lagkänsla. Att jag prisades för min insats berodde mest på laget, att vi var många spelare på samma nivå som jobbade tillsammans. Då trillar poängen in och även segrarna för laget.

Flytten från Liiga till SHL har inneburit ännu en omställningsperiod och ytterligare en ökning vad gäller nivån på spelet. Caitos uppfattning är att SHL-lagen spelar mer defensivt än i Finland vilket gjorde det svårt för honom att skapa i offensiven under de inledande omgångarna. I takt med att hela laget börjat prestera bättre och bättre, hittat sina linjer i systemet mer och mer, så har även hans egen prestation höjts.

— För egen del försöker jag ta fler avslut och skapa fler chanser för både lagkamraterna och mig själv.

Du väntar dock på första målet i LIF-tröjan även om det varit nära med både stolp- och ribbträffar. Hur frustrerande är det att pucken inte vill leta sig in i nät?

— Självklart är det lite frustrerande men till slut kommer pucken gå i mål. Jag försöker hålla mig positiv hela tiden och fortsätta ta mina avslut, då ökar chanserna för att göra mål också.

Mål har det istället kommit från förstakedjan med Marek Hrivik, Peter Cehlarik och Carter Camper. Caito hyllar sina lagkamrater där han imponeras mest över den kemi trion hunnit skaffa redan från avslutningen av försäsongen. Att de dessutom är goda exempel vad gäller inställningen till både träning och match, offensivt och defensivt spel, gör inte saken sämre.

Som back, är det lätt eller svårt att spela med en kedja som hittar varandra så pass bra och tillsammans har den kemi de har?

— Jag precis som alla andra backar gillar att spela med dem. De letar alltid efter konstruktiva lösningar och spel vilket är det roligaste i hockeyn. Vi vill ju spela så mycket som möjligt i offensiv zon vilket inte är mig emot. Som back är det ju alltid bra mycket roligare att vara i offensiv zon än i den egna…

Caito har bildat ett stabilt backpar tillsammans med Calle Själin, en duo som får stort förtroende av tränartrojkan. Hemligheten bakom framgången är enligt Matt själv den kommunikation man har samtidigt som han imponeras över vilka steg Själin hela tiden tar i sin personliga utveckling.

Just personlig utveckling är något vi pratar en liten stund om även vad gäller Caitos egen del. När jag träffade Thomas Johansson i samband med att värvningen offentliggjordes var klubbens General Manager tydlig med sin personliga uppfattning om sitt backtillskott.

I rätt miljö och med fortsatt utveckling kan det mycket väl bli spel i NHL framöver.

Det är också dit Caito själv siktar.

— Ja, NHL har alltid varit mitt mål men man får gilla läget, vill de inte ha en får man försöka spela på en så hög nivå som möjligt här i Europa istället.

I ambitionen att ta sig till NHL, är Leksands IF en bra och lämplig klubb att utvecklas i på det personliga planet?

— Ja verkligen. SHL som liga likaså. Det är bra skridskoåkare i alla lag och man måste ta snabba beslut med pucken hela tiden. Det är en väldigt bra miljö att utvecklas i.

Efter att ha flyttat på sig inför varje säsong de senaste åren valde att Matt Caito att skriva på ett tvåårskontrakt med Leksands IF.

Är Leksand ett ställe du kan tänka dig att stanna längre på?

— Det kan det mycket väl vara! Mitt mål har alltid varit att spela på så hög nivå som möjligt och SHL är som sagt en liga som håller väldigt hög standard. Som jag var inne på tidigare trivs jag väldigt bra i Leksand som ort och det känns som ett bra ställe att bilda familj på. Men det är svårt att säga varken ja eller nej på den frågan, mitt eget mål är som sagt att ta mig till NHL, avslutar Matt Caito.