Kung Witasp av Rättvik

Det är dryga tre veckor sedan som travkusken Leif Witasp passerade den magiska gränsen för tvåtusen tränarsegrar på hemmabanan i Rättvik. Redan 2011 lyckades han komma över tvåtusen segrar som kusk, men det är det här med tränarsegrarna som han värderar högst.

—Jag är den nittonde personen i landet som tagit över tvåtusen tränarsegrar. Så nu kan jag nog få vara lite kaxig. Jag har alltid haft min bas i lilla Rättvik under hela karriären och härifrån tagit fram hästar som sen har vunnit över hela landet.Det får jag ge mig själv godkänt för, säger Leif.

När jag ringde Leif för en vecka sedan så var han överraskande nog utomlands på semester. Att hästfolk har tid att vara borta från stallet är inte vanligt.

—Det senaste året så har jag dragit ner på verksamheten lite. Nu har jag bara 25 hästar i träning jämfört med förr då jag kunde ha mellan 50 och 75 hästar. Jag har sagt i många år att jag ska pensionera mig, men det verkar inte gå, säger Leif med ett leende på läpparna.

Tjusningen för Leif har alltid varit att få vara med hela vägen.

—Att få tag i en unghäst och få ta fram den hela vägen till att den startar och väl där att den är först över mållinjen. Det är det som driver mig, att sätta sig upp bakom en färdig häst det kan i princip vem som helst göra.

Hur många tävlingar han har gjort och hur många mil i bil till landets travbanor han kört har han ingen aning om. Men vissa lopp minns han extra bra.

—Det finns många lopp med många blandade känslor, men min tusende seger tog jag med en häst som hette Moral. Den hästen var den mest omoraliska hästen jag har kört, förutom i det loppet. Det var gamle hockeyspelaren Tomas Jonsson som ägde hästen och han skrek rätt ut ”vad händer” ingen fattade var hästen fick sina krafter ifrån. Det var en mycket speciell upplevelse. Givetvis var den första segern på midsommartravet under min debut 1980 också väldigt speciell, säger Leif.

De senaste åren har det blivit färre besökare på travbanorna. Publiken väljer att sitta hemma eller på något ställe där man kan spela på hästarna istället för att komma till travbanorna. Något som Leif tycker är trist.

—På söndag är det trav här i Rättvik med fokus på amatörer och då brukar publiken vara större än när de professionella loppen körs. Vad vi ska göra från travets sida för att locka tillbaka folket till banorna har jag dessvärre ingen lösning på, säger Leif.

Du som har gjort så mycket på landets banor har du någon dröm kvar att uppfylla?

—Ja, men den håller jag för mig själv. Men skulle inte den slå in så får jag vara nöjd ändå, avslutar vinnaren Leif Witasp.