Nytt i Smedjebackens skolmatsal: elever fick prova ”sjöpungsfärs”
Ett litet smakprov i skolmatsalen kan bli ett stort steg mot framtidens mat. I Söderbärke har elever nu fått testa en ny klimatsmart råvara från havet, något som kan förändra hur skolmaten ser ut framöver.
Det var inte en helt vanlig lunchrast på Kyrkskolan i Söderbärke under torsdagen. I matsalen spreds en blandning av nyfikenhet, skepsis och förväntan när eleverna fick chansen att prova något som kan bli en del av framtidens mat – en färs gjord på det ovanliga havsdjuret Ciona, eller Tarmsjöpung, som det också kallas.
Initiativet är en del av ett större arbete för att minska klimatpåverkan och samtidigt introducera eleverna till nya sätt att tänka kring mat och protein.
Den ovanliga råvaran, som på fackspråk kallas Ciona, är en marin djurart som växer naturligt längs Sveriges västkust. Trots att inte många känner till den har den flera fördelar: den kräver varken foder eller gödsel, växer snabbt i havet och har ett mycket lågt klimatavtryck. Faktum är att den färs eleverna fick smaka bara orsakar omkring 0,8 kilo koldioxidekvivalenter per kilo – en bråkdel jämfört med traditionellt kött.
På plats i skolmatsalen fanns företaget Purply, som utvecklat produkten. De berättade om hur den alternativa proteinkällan kan bli ett viktigt komplement till dagens livsmedel.
— Det här är en råvara med enorm potential. Den är hållbar, näringsrik och ligger helt rätt i tiden, förklarade företagets representant.
Men hur smakar egentligen något som kommer från havet – och dessutom från ett djur många aldrig ens hört talas om?
För att göra upplevelsen mer bekant serverades färsen i ett format som de flesta elever känner igen: tacokryddad och upplagd på nachochips. Och det visade sig vara ett lyckat drag. För många elever överraskade smaken positivt.
— Jag trodde det skulle smaka konstigt, men det gjorde det inte alls, sa en elev efter provsmakningen.
Alva Eriksson i sjätte klass var en av dem som blev imponerad.
— Det smakar faktiskt som vanlig köttfärs. Jag skulle absolut kunna ha det här som skolmat framöver, berättade hon.
Samtidigt fanns det också en viss nerv i luften innan första tuggan. Flera elever erkände att det kändes lite “läskigt” att prova något så pass annorlunda. Men just den reaktionen är också en del av syftet.
— Det är viktigt att elever får testa nya saker och bredda sin syn på mat, säger Kicki Lundström från skolköket. Vi vill visa att det finns fler alternativ än det man är van vid.
Även på kommunnivå ses testet som ett viktigt steg framåt. Kostchefen Anna Hane Karlsson betonar att förändring behövs – och att den gärna får börja i skolorna.
— Vi har tydliga mål att förhålla oss till. Enligt Livsmedelsstrategin 2.0 ska vi öka andelen havsbaserad kost till 10 procent fram till år 2030. I dag ligger vi runt 2 procent, säger hon.
Att introducera nya råvaror som Ciona kan därför bli en konkret väg framåt. Men det handlar inte bara om siffror och mål, utan också om att förändra attityder.
— Vi behöver skapa en större förståelse i samhället för alternativa proteinkällor. Det handlar om kunskap, men också om att våga prova. Där fyller skolorna en väldigt viktig roll, säger hon.
Testet på Kyrkskolan är ett exempel på hur globala hållbarhetsfrågor möter vardagen i Smedjebacken. Här, i en skolmatsal i Söderbärke, fick eleverna bokstavligen smaka på framtiden. Och även om Tarmsjöpung kanske inte står på menyn varje dag än, verkar dörren nu vara öppen.
