Bygdemedel till föreningar – ingen självklarhet
Bygdemedel från regleringen av Siljan, men också Trängslet har varit en liten kompensation för de ingrepp som skett vid bygget av de stora regleringsmagasinen och kraftverken längs Österdalälven. Nu är det en kompensation som nästa år är hotad när det gäller Siljans regleringsfond.
Det som skedde i vintras var en snabb ökning av vattenståndet i Siljan. För att inte överskrida den övre dämningsgränsen med mer än de maximalt tillåtna 20 centimeter, så tappades Siljan med 270 kubikmeter per sekund. Det ledde till att vattennivån i Runn steg kraftigt med flera bryggor som skadades när isen trycktes upp av det ökade vattenflödet.
Nu har Åke Lanholt, som är en av dem som fått sin brygga förstörd, gått vidare till Mark och Miljödomstolen och där fått rätt. Det är Siljans regleringsfond som ska betala. Det då det är regleringen av Siljan som orsakat skadorna på Åkes, men också andras bryggor i Runn.
För Åkes del innebär det att han får en ersättning på 160 900 kronor för skadorna på bryggan. Beloppet hade justerats ner med hänsyn till åldersavdrag.
— Det finns en fond för Runn genom Långhags regleringsfond, men i den fonden fanns det enbart 38 190 kronor. När andra fastighetsägare vid Runn insåg det, så valde många att strunta i att kräva några pengar, säger Åke Lanholt.
— Men jag valde att gå vidare till Mark och miljödomstolen och där fick jag stöd. Den betydligt större regleringsfonden för Siljan ska betala ersättning för min brygga, säger Åke Lanholt.
I domen framgår det också att Fortum delar bedömningen att det är Siljans reglering som lett till skadan och därför bör bygdemedlem från Siljan användas för att ersätta Åkes skadade brygga.
Hanteringen av bygdemedel sköts av Länsstyrelsen i Dalarna.
— Regleringsföretag betalar årligen in avgifter för bygdemedel. De ska i första hand användas för att reglera skador och sedan kunna lämna bidrag till föreningslivet i de kommuner som berörs, förklarar Tobias Rydén på Länsstyrelsen Dalarna.
Siljans regleringsfond berör kommunerna Mora, Orsa, Rättvik och Leksand. Till den avsätts årligen ungefär 700 000 kronor.
— Efter utlovade utdelningar i bygdemedel och skadorna på den nu aktuella bryggan, återstår 145 000 kronor.
— Efter den här domen har det kommit in fler ansökningar som nu ligger hos Mark och miljödomstolen för beslut. Kommer det domar om fler utbetalningar så riskerar fonden att tömmas, säger Tobias Rydén.
När de nya pengarna kommer in i november kan det bli aktuellt att använda dem för att täcka ytterligare skador. Sedan måste fonden åter byggas upp.
— Sannolikt kan det medföra att det blir mindre pengar att fördela ur Siljans regleringsfond nästa år, bekräftar Tobias Ryden.
Det innebär mindre pengar till bystugor och föreningsliv som genom åren lärt sig att söka och hoppas på bidrag till olika investeringar.
För kommunerna runt Siljan har det handlat om knappt 100 000 kronor om året som delats ut som. bygdemedel.
Betydligt mer pengar handlar det om när det gäller Trängslets regleringsfond för föreningslivet i Älvdalen, men också en mindre del som går till Mora. Totalt delades tre miljoner kronor ut i våras till föreningslivet i Älvdalens kommun.
Skulle något liknande, som med bryggorna i Runn, inträffa i Österdalälven så skulle det också påverka bygdemedelen till föreningslivet. Det om den mindre fond som finns för skador inte räcker, då minskas utdelningen av bygdemedel.
I Särna finns sedan länge en dom som ger kommunen som markägare rätt till ersättning för att återställa de skador som regleringen medför i Särnasjön. Om de skadorna skulle överstiga det belopp som årligen avsätts för skador så påverkar det vad som finns att dela ut i bygdemedel. Nu har de få renoveringar av stranden vid Särnasjön som kommunen sökt bidrag för, täckts av befintliga tillgångar i fonden.
Bygdemedel är pengar som kan sökas i bygder som påverkats av utbyggnaden av vattenkraft. Pengarna ska i första hand gå till reparationer av skador som uppkommit på grund av vattenregleringen. Utöver detta går det även att söka bygdemedel för investeringar som är till allmän nytta i bygden.
För skador som orsakats av vattenregleringen vänder man sig till Mark- och miljödomstolen.