Två utav tre områden fick ingen anmärkning vid skolinspektion

Nu har Skolinspektionens yttrande och beslut kommit, baserat på den inspektion som gjordes hos Klockarskolan i oktober. Skolinspektionen granskade den här gången tre områden. Två av tre områden fick ingen anmärkning, vilket gläder rektor Per Sandberg. Det tredje området som skolan fick anmärkning på kommer att åtgärdas inom den tid som Skolinspektionen begärt.

Skolinspektionen gör löpande planerade inspektioner av skolor, den här gången granskades dessa tre områden:

Trygghet och studiero

Extra anpassning och särskilt stöd

Åtgärder mot kränkande behandling

— Vi kan notera att gällande de första två områdena konstaterade Skolinspektionen att det inte fanns något att anmärka på, vilket naturligtvis är glädjande. Vi jobbar mycket med att eleverna ska få trygghet och studiero, samt de extra anpassningar och särskilda stöd de behöver, säger Per Sandberg, rektor för Klockarskolan.

Säters kommun som är huvudmannen tilldelas en anmärkning gällande området; Åtgärder mot kränkande behandling. Dock med bisatsen att Skolinspektionen fann en mindre allvarlig överträdelse som omfattar:

Alla kränkningar inte rapporteras till rektor. Det gäller kränkningar som redan lösts på plats av personal.

Ärenden glöms, och blir inte rapporterade.

— Det här är något vi givetvis ska åtgärda. Detta ska göras inom den tid som Skolinspektionen begärt, säger Per Sandberg.

— Det vi ändå vill lyfta fram är att det faktiskt är tre delar i den här inspektionen. De hade valt tre områden för inspektion och de områdena väljs på olika sätt. Vi vet inte hur de har valt dessa nu om det bygger på enkäter som våra elever och vårdnadshavare har fyllt i tidigare år eller det där har framkommit någonting som gör att de väljer de här områdena. Eller om det är så att de har bestämt sig för att gå ut brett i Sverige, för vi vet till exempel att Borlänge skolor fick exakt samma områden som de jobbade med. Så vi vet inte riktigt. Sen är det givetvis så att anpassningar av särskilt stöd är en viktig fråga att lyfta. Lika så som kränkningar och sånt.

I grunden skulle inspektionen gjorts hösten 2021 eller kanske till och med 2020, men då kom pandemin och inspektionen blev uppskjuten. Om områdena som nu granskats skulle varit de samma som då skulle ha granskats vet man inte på skolan.

— Vi vill ändå i det här lägga ut att det här som de tittat på och vi hade skött oss bra, riktigt bra i två, men fick då anmärkning på ett av de här tre områdena. Som vi då behöver jobba med och titta på. Det vi kommer att göra är att fräscha upp/repetera dom rutiner och det som är och försöka trygga personal i detta. För jag tror ju inte i grunden att personalen med flit har undanhållit att anmäla. Utan som de skrev att viss personal har fångat händelsen direkt när den skedde och satt sig ner, men inte tänkt på att det ska anmälas.

Då kanske också händelsen är utagerad?

— Ja, både för elev och vårdnadshavarna kanske det är utagerat. Men jag skulle haft kännedom om detta och det skulle ha funnits dokumenterat. Så det är flera delar i detta.

—Sen är det givetvis så att i något fall har det glömts bort helt och hållet och det är ju inte bra, konstaterar Per Sandberg.

— Sedan lyfte de också att det är ett hårt språk. Jag tolkar det mer som att personal har pratat om att det är ett hårt språk, sedan har inspektionen tolkat det som de kränkningar som skett bara handlar om etnicitet och sexuell läggning, men så är det inte. Det är alla sorters kränkningar. Det kan vara rent fysiskt våld eller gruff till trakasserier om sexuell läggning. Jag tror det blev lite missriktat, för man kunde nog tolka det som att det bara var det som det handlade om. Det finns alla delar.

Det är även mellan tjejer som det är ett hårt språk?

— Ja, man kallar varandra än det ena och än det andra och ibland, vilket jag inte förstår, är det mer som att det är helt ok, alldeles som att det är det normala tilltalet. Om man då har en dialog med den eleven, och säger att det är kränkande, så svarar eleven, Nej, vad då, har jag blivit kränkt. Det finns nyanser av det.

Så här är det, förklarar Per Sandberg:

— Om du eller jag upplever att någon blir kränkt då är vi skyldiga att anmäla det. Sen kan ju själva utredningen visa på någonting annat. Så egentligen ska all personal utgå från allt de ser och hör och bedöma om det är en kränkning, alternativt om en elev kommer och säger att; Nu har jag blivit utsatt för det här. Då måste personalen agera. Det innebär i praktiken att någon går i korridoren och så hör någon att någon ropar ”jäkla hora” rätt ut. Om man då inte vet vem det är riktat till det kanske inte ens finns någon annan i korridoren, så det kanske inte är riktat till någon. Men då gäller det att agera på det olämplig att säga de orden. För det finns ingen som är kränkt. Så det här är till och från.

Lite otydliga gränser?

— Ja, det blir ju det. Det är ju när det är uppenbart att det kan finnas någon som det verkligen är riktat mot. Eller att det kan vara kränkning mot en hel grupp till exempel.

Vid ett exempel på kränkning mot en grupp, ska det skrivs en anmälan och göras utredning på varje person i gruppen som blivit kränkt.

— Systemet finns att göra själva anmälan på en kränkning, så det är ganska lätt att göra.

Delar av Skolinspektionens rapport:

Lite bakgrund till: Åtgärder mot kränkande behandling

— Skolans mentors team, som består av fem fastanställda mentorer, är de som jobbar närmast eleverna. Det blir oftast de som i förlängningen får utreda anmälningarna. All personal anmäler, men jag vill påstå att nio av tio gånger så hamnar utredningen hos mentorerna. Som får sitta och intervjua elever och prata med vårdnadshavare, informerar Per Sandberg som en bakgrund i detta.

I rapporten står också att rektor har fått tagit emot 33 kränkningar under senaste året. Lärare uppger att antalet kränknings anmälningar är lågt i förhållande till verkligheten.

— Här vet man ju inte hur Skolinspektionen har tolkat som att de hör och vet mycket mer, men inte anmäler eller det faktum att vi vet att det sägs saker men vi hör det inte. Då kan vi inte fånga det, förklarar Per Sandberg.

Rättslig reglering:

Om en lärare, förskolelärare, personal får reda på någonting då ska dom anmäla det till rektor, som sedan delegerar det till utredning.

— Det kommer också att ske någon form att fortbildning i detta och uppfräschning av rutiner. Alla är redan utbildade i detta, men för att möta rapportens yttrande och beslut kommer detta att köras ett varv till.

Skolan har så väl vilja som förmåga att fånga upp kränkningar som sker. Den otydlighet som beskrivs av skolpersonalen kring när det ska anmälas en kränkning visar på att man har ett fortsatt behov av att arbeta och förtydliga processen, för vad som är en kränkning och när en sådan ska anmälas vidare till rektor.

Val av ingripande:
Skolinspektionens får i stället för att meddela ett föreläggande tilldela en huvudman som står under dess tillsyn en anmärkning vid mindre allvarliga överträdelser av vad som gäller för verksamheten och lagrummet.

Huvudmannen är då skyldig att inom viss tid åtgärda de brister som föranlett anmärkningen och ska inkomma med ett svar.

Utredning visar dock att en stor del av skolpersonalen sannolikt anmäler till rektor när en elev anser sig blivit kränkt. Mot denna bakgrund bedömer Skolinspektionen bristen som mindre allvarlig och finner därför skäl att tilldela Säters kommun en anmärkning.

(Huvudman är Säters kommuns fullmäktige, men den som verkställer är rektor)