Lantbruksbarometern 2026: Små gårdar kämpar, större gårdar investerar

Många mindre gårdar står inför nedläggning samtidigt som större lantbruk satsar på expansion.

Resultaten från årets Lantbruksbarometer visar stora skillnader i upplevd lönsamhet mellan produktionsgrenar och gårdsstorlekar. Samtidigt pekar undersökningen på en fortsatt hög arbetstrivsel bland landets lantbrukare, trots ekonomiska och strukturella utmaningar.

På mjölkgården i Guldsmedsbo i Stora Skedvi möttes under torsdagsmorgonen Ludvig & Co tillsammans med Swedbank och Sparbankerna och de lokala gårdsägarna; familjen Danielsson med anställda, för att presentera resultatet av årets Lantbruksbarometer.

Barometern, som har tagits fram sedan 1977, används för att lyfta lantbrukets perspektiv på den ekonomiska agendan – och för att synliggöra villkoren i en näring som ofta tas för given. Resultatet bygger inte på bokförda siffror, utan på lantbrukarnas egna upplevelser, insamlade genom upp emot ett par tusen intervjuer runt om i landet.

Årets undersökning visar att ungefär hälften av lantbrukarna upplever sin lönsamhet som god vilket är en historiskt hög nivå som synts i mätningen sedan några år tillbaka.

— 2025 var all time high, säger Bengt Ström, Sparbanken.

Skillnaderna mellan olika produktionsgrenar är dock stora. Mjölk- och grisföretagare hör till de mer positiva grupperna, medan växtodlare upplever betydligt större utmaningar. Nötköttsproducenter ligger någonstans däremellan.

Samtidigt som bilden på nationell nivå är relativt stabil, framträder tydliga skillnader – något som märks även i Dalarna. Här pekar grafen som beskriver den upplevda lönsamheten oroväckande nedåt.

Vad som förklarar denna trend kan inte utläsas av barometern, men möjligen kan det enligt samlingen i Guldsmedsbo bero på att Dalarnas gårdar i huvudsak drivs i mindre skala – en verksamhetsform som är hårt ansatt.

Många mindre lantbruk står inför ett avgörande läge där så väl kostnadsbilder som utmaningen med generationsskiften tynger verksamheterna. Barometern visar tydligt att många mindre verksamheter planerar avveckling istället för utveckling.

Utvecklingen pekar mot ett lantbruk med färre, men större aktörer. När mindre mjölkgårdar försvinner påverkar det mer än produktionen. I Dalarna handlar det också om jobb, öppna landskap och levande byar. Även frågor om beredskap och självförsörjning lyfts i sammanhanget.

— Det här är något som är problematiskt ur beredskapssynpunkt. Att ha få enheter innebär en skörhet, säger Anders Kratz, Ludvig o Co.

— I ett mindre lantbruk är det ofta mycket arbete som hänger på en enskild individ. Det innebär en hög arbetsbörda. I dag behövs också ett större kapital och maskiner kräver större investeringar, säger Linnea Bäckman som är anställd på gården i Guldsmedsbo.

— Det här är en trend som pågår i alla branscher. De mindres försvinner och de större blir kvar, säger Bengt Ström.

Många mindre lantbrukare har också löst den ekonomiska situationen genom att starta mindre entreprenadverksamhet vid sidan av arbetet på gården, exempelvis inom snöskottning eller andra områden där lantbrukets maskiner kan användas.

Samtidigt som vissa kämpar för att överleva, planerar andra att växa. Investeringarna i lantbruket ökade under förra året, framför allt i maskiner. Framåt väntas fler satsningar på djurstallar – men främst bland större gårdar.

— Det är främst de större gårdarna som investerar för att kunna växa, säger Bengt Ström.

På gården i Guldsmedsbo valde man dock tidigt, näst intill först i Dalarna, att investera i en mjölkningsrobot, vilket förbättrat förutsättningarna för verksamheten betydligt. Då, 2000, var samtalet kring automatisering i lantbruket en infekterad fråga, menar Lars-Erik Danielsson som då drev gården. Men förutsättningarna för gårdens överlevnad lades kanske där.

— Jag skulle inte ha kor om vi inte hade den, säger Klas Danielsson som nu driver gården i Guldsmedsbo.

Trots att ränteläget har stabiliserats och kostnadstrycket lättat något, finns en fortsatt osäkerhet. Den globala ekonomin, handelsspänningar och energipriser påverkar förutsättningarna.

— Förra året var bra, men så kommer det lite krig och grejer på det. Än så länge är det främst i dieselpriserna det märks, men till hösten kommer det också att märkas när det kommer till gödsel, säger Klas Danielsson.

Ytterligare en utmaning är att hitta och behålla arbetskraft. Dagens unga tenderar att vilja vidare till nya arbetsplatser relativt snabbt, och många har kanske riktat in sig på andra karriärvägar än lantbruket. Denna trend märks dock inte på gården i Guldsmedsbo. Här har man lyckats med både generationsskifte och långsiktig arbetskraft.

— Jag tycker att det är jättekul. Annars skulle man ju inte göra det, säger Tilde Blomqvist, som är anställd på gården och får medhåll av sin kollega.

— Ett bra ledarskap och en bra arbetsmiljö är en nyckel för lantbruksföretag med anställda, stora som små. Klas är en bra arbetsgivare som är mån om oss och vad vi tycker, vi får möjlighet att utvecklas och ta ansvar och vara med och påverka, säger Linnea Bäckman.

Nästa stora  utmaning för lantbruksnärningen är de hårda krav på regelefterlevnad som finns i Sverige, som i övrigt enligt Bengt Ström, Sparbankerna, är ett land med mycket goda förutsättningar för lantbruk. Den relativt billiga marken gör att större aktörer, exempelvis från Holland, väljer att investera i gårdar här.

— Det är alldeles för mycket fokus på reglerna. Även om vi är en liten gård är reglerna lika många, menar Klas Danielsson.

Samtidigt verkar kunderna i allt högre grad förstå värdet av att handla lokalt och därmed ta del av den kvalitet och de regelmässigt producerade varor som svenska gårdar erbjuder.

— Förr var det fokus på ekologiskt. Nu söker kunderna istället efter det lokala, säger Bengt.

Trots branschens utmaningar visar Lantbruksbarometern 2026 att arbetstrivseln är hög bland landets lantbrukare. Hela 96 procent uppger att de trivs med sitt arbete, och många sprider också det goda ordet vidare till en yngre generation.