”Folk frågar varför man inte gick. Men det är inte så enkelt”
Kvinnojouren Säter uppmärksammar i år Orange Week, vecka 47 – en internationell kampanj för en värld fri från våld. För att sprida kunskap och skapa dialog bjuder kvinnojouren in allmänheten till en föreläsning där våld i nära relation står i fokus. Föreläsningen äger rum idag, lördagen den 22 november kl. 10.30–12.00 på Säters Stadsbibliotek, med fri entré. Besökarna bjuds även på fika och sång.
Lena, som kommer att föreläsa, har själv levt i en våldsam relation och återvänder nu till Säter för att berätta om sina erfarenheter. Hon har tidigare besökt kommunen i samma syfte och minns hur viktiga samtal väcktes då, hur människor stannade kvar efteråt för att ställa frågor och dela egna tankar.
— Det är jättebra att tjejerna från kvinnojouren finns kvar där efteråt för att kunna möta upp om någon behöver samtal, säger hon.
Lena lyfter vikten av att synliggöra den komplexitet som en våldsam relation innebär. Hon beskriver hur omgivningen ofta undrar varför den utsatta inte ”bara gick”, men att verkligheten är betydligt mer komplicerad.
— Folk frågar varför man inte gick. Men det är inte så enkelt.
Hon berättar om känslan av maktlöshet, om det totala kontrollgrepp som många lever under, och hur svårt det kan vara att förstå utan att själv ha varit där. Hon beskriver också hur hon än i dag måste censurera sig för att bli trodd – till och med inom vården.
Hennes berättelser riktar sig både till utsatta, till anhöriga, till medmänniskor i allmänheten och till yrkesverksamma som möter våldsutsatta kvinnor.
— Jag kommer bland annat att berätta om hur det är att behöva fly. Vad det faktiskt innebär. Hur det är när något inte fungerar. Och om man blir röjd. Hur farligt det är, beskriver Lena.
Kvinnojouren Säter består av omkring tio ideellt engagerade personer som turas om att bemanna jourtelefonen på måndags- och torsdagskvällar. På söndagskvällar hålls en chatt öppen. Varje vecka söker både oroliga anhöriga och utsatta kvinnor hjälp.
— Vi gör det för att bidra med kunskap och att upplysa människor. För att de som är utsatta ska se att de inte är ensamma, berättar Elisabeth Wallgren, kvinnojouren Säter.
— Det viktigaste är att vi vågar fråga. När vi ser att något inte är bra. Att man frågar hur det egentligen är. Kanske får man inget svar första eller andra gången. Men den tredje.
Hon berättar också att äldre utsatta ofta glöms bort och att många är osäkra på om deras erfarenheter räknas som våld, särskilt när det gäller psykiskt eller sexuellt våld. Jouren erbjuder även fysiska möten och fungerar som en bro vidare till socialtjänsten, som många upplever som svår att kontakta på egen hand. I mån av tid kan volontärerna följa med vid möten.
Elisabeth betonar att våld i nära relation inte är något som sker långt borta.
— Våldet finns här i Säter, vi är ingen skyddad plats.
Hon dementerar tanken som många bär, om att våld inte finns inom den närmsta kretsen.
— Skitsnack, säger hon. Det finns precis överallt. I alla samhällsklasser och kategorier.