”Det kan regna bomber utanför – men ett ställe är alltid ett ställe”

Gamla Järn i Säter har öppnat sina dörrar och blivit en ny mötesplats där Joachim Segerstedt låter Gamla Snickeriets kafferosteri få en fysisk hemvist. Här vill han utveckla en mötesplats kring kaffet, tillsammans med gästerna. 

På Storgatan i Säter har en lokal fått nytt liv. När Joachim Segerstedt för första gången slog upp dörrarna till sin nya verksamhet under julmarknaden var det med både spänning och förväntan. Nu huserar Gamla Snickeriets kafferosteri här – men själva platsen har fått namnet Gamla Järn, en hyllning till den järnaffär som en gång fanns i lokalerna.

Premiären blev överväldigande. Hundratals besökare turades om att fylla rummet och skapade precis den atmosfär Joachim drömt om: en levande mötesplats.

— Ja, mer folk än så kommer det nog aldrig att vara här inne, så det var skönt att se att allt funkade, säger Joachim.

Efter många år som kafferostare är det nu första gången han får se sin produkt nå hela vägen till gästen, direkt över disken. Det sociala mötet kring kaffet har han saknat, och nu får det äntligen ta plats. Samtidigt återstår många frågor om hur verksamheten ska utformas – öppettider, utbud och helhetskoncept är fortfarande under utveckling.

— Det får växa fram, menar Joachim.

December är den mest intensiva tiden för kaffeproduktionen, som nu sker i Västerås. Men januari och februari är lugnare månader och passar därför bra för att hålla den nya lokalen mer öppen och bygga upp rutinerna. För Joachim är det viktigt att verksamheten får växa naturligt, utan att han lovar mer än han kan hålla.

— Kaffet och rosteriet är fortfarande huvudverksamheten, säger han, men berättar att han gärna vill skapa en plats med kontinuitet – ett ställe man kan räkna med att kunna gå till även när inget särskilt händer.

— Jag gillar tanken på vardagsöppet, säger han.

Som småbarnsförälder har han en intensiv period inför jul, men trots det hoppas han hinna med ytterligare några öppna dagar innan helgerna. Att satsa på en fysisk plats kan kännas riskfyllt i tider präglade av pandemi och inflation, men för Joachim blev det ändå rätt beslut. Från början tackade han nej till lokalen, men tanken släppte honom inte. Efter flera besök med tumstocken i handen och knackningar på väggarna började han ana att det var rätt väg att gå.

— Det är spännande med det här stället. Kaffeproduktionen är mer linjär, men en sådan här plats har ju helt andra värden.

Företagandet har varit oförutsägbart de senaste åren, och ur det perspektivet känns det också tryggt att ha en fysisk punkt att utgå ifrån.

— Det kan regna bomber utanför – men ett ställe är alltid ett ställe, säger han med ett leende.

Det märks att Joachim trivs. Det rustika uttrycket från Gamla Snickeriet har fått följa med och det gamla rutiga golvet från järnaffären har plockats fram igen. Det har gett både högre takhöjd och mer karaktär. Väggarna i ockragult och jazzmusiken i bakgrunden skapar en varm och välkomnande stämning med en aning storstadskänsla. Kanske är det inte så märkligt, med tanke på att Joachim tidigare drivit kaffebar i Stockholm. Men flytten till Säter ångrar han inte för en sekund.

— Alla relationer som skapats här, det är helt otroligt, säger han.

Hittills har hejaropen över den nya satsningen varit många, och Joachim ser fram emot att följa platsens utveckling. Han är övertygad om att det är människorna som kommer att forma Gamla Järn över tid.

— Det är de som kommer hit som kommer att skapa stället, säger han.

Hur det ser ut om fem år vill han inte spekulera i.

— Det har jag ingen aning om – det får Säter bestämma, säger han med eftertryck.

Förhoppningarna finns dock om en levande plats med fler uttryck än bara kaffe: kanske konstutställningar, kanske musik, kanske ett bredare utbud. En typ av plats han tycker att staden länge saknat.