Ett underkänt samhälle börjar med ett underkänt betyg

Det absolut viktigaste för att gynna näringslivet är att satsa på skolan. Allt annat är sekundärt. Att unga klarar skolan med ok betyg och värderingar trumfar allt annat med råge. Det menar Richard Mårtensson Adin, årets företagare i Falun 2024, som nu släppt en bok för att hjälpa skolorna att använda de verktyg som redan finns. 

Det plockas politiska poäng genom att skrika efter hårdare straff. Att sänka åldern för när man blir straffmyndig. Reaktiva åtgärder att ta till när det redan gått snett. Men sen då? När den unga personen släpps ut. Fullärd och med ett nybyggt kontaktnät inom den kriminella världen. Vad gör vi då? Låser in igen. Och igen. Och igen. Sen då? 

Det finns problem i samhället. Och fler och fler unga dras med psykisk ohälsa, lämnas i utanförskap och hamnar i kriminalitet. Och vad kan göras åt det? Problemen går hand i hand med att färre och färre klarar sig igenom skolan.  

I Borlänge till exempel är det enskilt största programmet inom den kommunala gymnasieskolan IM. Alltså det program man går när man inte har betyg nog från grundskolan att ta sig in på de ordinarie programmen. Här har man på sig fram tills man fyller tjugo att plugga upp betygen. Väl inne på gymnasiet så misslyckas över 20 procent att ta sig igenom utbildningen. Ser man till grundskolan i Dalarna så är det närmare tjugo procent även där som inte kommer ut med godkända betyg. 

” Inga företagarfrukostar, event, festivaler eller annat. Satsa allt på brottförebyggande åtgärder i skolan”

— Det borde bara finnas ett ämne på agendan när man pratar om näringslivsklimat och framtida kompetensförsörjning och det är att se till att alla går ur skolan med godkända betyg och ok värderingar. Det är allt. Inga företagarfrukostar, event, festivaler eller annat. Satsa allt på brottförebyggande åtgärder i skolan. Lägg resurserna på tidiga åtgärder. Innan det är för sent, säger Richard Mårtensson Adin, grundare av Human & Heart AB i Falun. 

Enligt Richard behövs det inga nya lagar eller regler för Sverige har redan världens bästa lagstiftning vad gäller trygghet i skolan. Men den används inte menar han. Så första steget borde vara att se till att dagens möjligheter nyttjas innan man skrotar dem och inför nya lagar där allt yngre ska spärras in. 

— Lagstiftningen uppfattas olika, det finns avarter och oftast händer bara inget alls. Vanligast av allt är att skolor inte agerar och det blir inga följder för elever man märker sticker ut på ett negativt sätt. Den som blir utsatt av till exempel mobbing är oftast den man flyttar på. Och så får det bara inte vara, fortsätter Richard. 

Enligt Richard ser lärare och skolpersonal ofta tidigt vilka elever som kommer att få problem. Det går ofta att se redan i lågstadiet. Men varför händer det inget då? 

— För det första så finns det en kunskapsbrist – man vet inte hur lagar hänger ihop. Sen har vi internt tjafs om vem som har ansvar. Ofta hamnar det sedan på elevhälsan men det är inte bra att de blir en utredande funktion. Dit ska eleverna kunna vända sig, säger Richard och fortsätter: 

— Sen har vi en rädsla hos lärare när det kommer till att kliva in. Man är rädd att uppfattas som att man går över gränsen. Men skollagstiftningen ger lärare rätt att kliva in. Det handlar om en kunskapsbrist som blir rädsla. 

Har miljön för unga förändrats från vår tid i skolan? 

— Det nya är att mobbningen är mer synlig genom att vi har sociala media. Mobbningen finns alltid oavsett var man är. Och skolan måste förstå att det är deras ansvar även om det sker utanför skoltid. Låt mig ge ett exempel: Skolinspektionen har lyft ett fall där alla i en klass bjöds på kalas. Utom ett barn. Väl på plats skickades bilder till den som inte var bjuden. Det här påverkar direkt skolan och därför måste man ta ansvar. 

Mobbingen finns med dygnet runt sju dagar i veckan. Därför är det ett ansvar för skolan, manar Richard Mårtensson Adin.I debatten hörs ofta högljudda män, för det är oftast män, som skriker om föräldraansvaret. “Var finns föräldrarna”? Vilken chans har man som förälder att ingripa och förändra? 

— Det är svårt att ingripa mot något man inte vet händer. Oavsett om mitt barn är den mobbande eller den som blir mobbad. Och man kanske inte har förmågan att klara av det. Och det finns många föräldrar som sliter och kämpar men som ändå inte klarar av det. Därför måste ansvaret ligga på skolan. Det finns redan alla förutsättningar att jobba med de som faller utanför – men vi gör det inte, säger han och fortsätter: 

— I en studie från 2009 intervjuades de under tjugofyra som begått sitt första våldsbrott. 60 procent angav att de mobbade andra som barn. Så det går att identifiera och agera tidigt. Jag tror inte en sekund på hårdare straff och lägre straffålder. Det enda som händer är att vi låser in yngre barn. Och att yngre kommer att rekryters till gäng. 

Richard menar även att om det inte går att säkerställa säkerheten i skolan så bör skolplikten ifrågasättas. Det kan vara dags att se på en utbildningsplikt istället. Där kommunen får en plikt att barnen utbildas. 

”Det viktigaste att göra för ett bra näringslivsklimat är att satsa på skolan”

Skolans ansvar ska sträcka sig långt, och gör det redan, man ansvaret tas inte menar Richard. Det kan finnas fler parametrar att väga in och en kan vara kontinuitet. För några år sedan var en gymnasierektor anställd på en skola i snitt fjorton månader. Sedan sökte man sig vidare av olika anledningar. Men det finns en skola i Dalarna där rektorn jobbat i fjorton år och där lärarna stannar kvar. Och den skolan, Soltorgsgymnasiet i Borlänge, har den högsta andelen elever som går ut med godkända betyg år efter år. Slump? 

— Det finns skolor som sköter sig jättebra! Men det är upp till kommunen att ställa sig frågan om vilken kommun man vil ha på sikt. Vill man ha ett bättre näringsliv? Vill man ha unga som är mer demokratiska? Vill man ha mindre psykisk ohälsa? Då finns bara en väg att gå och det är att satsa på skolan. Inget annat. 

Nu är det snart dags för Almedalen och det officiella släppet av boken “Kränkande behandling och trakasserier: rättssäker utredningsmetodik för skola” som du skrivit tillsammans med Cecilia Malm från Falun. Varför blev det en bok? 

 — Jag tror det är den första i sitt slag som konkret visar hur lagar hänger ihop och hur skolpersonal ska agera. Vi vill gå till botten med vilka lagstiftningar som finns runt mobbing och kränkningar i skolan. Och vi hopas att boken ska komma in på lärarprogrammet, rektorsutbildningen och juristprogrammen. För vi har lagar som fungerar om vi bara använder dem, säger Richard och avslutar med: 

 — Jag sätter på mig företagarhatten och konstaterar än en gång att det viktigaste att göra för ett bra näringslivsklimat är att satsa på skolan. Bra utbildning och bra betyg ger bra och fler företag och bättre medarbetare att anställa. Det är enkelt.