
Vasaåket – nödlösningen som levererar
Att vistas utomhus och samtidigt röra på sig är värdefullt för hälsan. Kan man sedan hålla avstånd och det sociala avståndet som krävs i tider av en pandemin.
Istället för att ställa in, så fann Vasaloppet lösningen med Vasaåket som kan genomföras utan trängsel i Vasaloppsarenan eller i skidspåren utanför hemmet.
— Det känns som vi har fått det hela att fungera på ett bra sätt, säger Linnea Johansson som basar för starten i Sälen.
Vid ankomsten till Sälen så var det fullt med bilar, men inga bussar. Skidåkare vandrade på långa led mot den tillfälliga startplatsen för Vasaåket på Tjärnheden.

I ett långt led köade de åksugna för att ta sig fram till Per Lif som släppte iväg grupper med jämna mellanrum. På söndagen handlade det om 1700 som ville åka, andra dagar har det varit så få som 20 startande.
— Vi släpper grupper för att slippa trängsel i spåret, men framförallt vid kontrollerna, förklarade Per, medan åkare sakta gled iväg uppför backen vid idrottsplatsen.
— Ni kan ta det lugnt, för tiden börjar räknas först när ni kommer uppför backen, lugnade Per de som var bekymrade för att inte få den tid de jagade. Det som svar på den vanligaste frågan.
Efter 100-talet åkare satte han stopp.

— Nu får du vänta en halvtimme, log Per bakom masken till Hans Egbert från Motala.
— Nej jag skojar bara, om tre minuter släpper jag nästa grupp, skrattade Per och Hans pustade ut.
Ganska snabbt slussades 1700 åkare iväg från Tjärnheden på niomila färden mot Mora.

Moras störtloppskung Hans Olsson oroade sig lite för de branta utförsbackarna och att kompisen Petter från Åre skulle glida ifrån honom.
Några timmar senare pustade duon ut i Evertsberg, Petter följd i spåret av Vasaloppets TV-team. En utförsbacke återstod, men både Petter och Hans var vid gott mod och började drömma om bridgegodis. Det när alpina kompisen hemma i Åre, rättvikstjejen Anna Swenn Larsson ringde och stämde av läget i Evertsberg.

Mattias Svahn har aldrig vunnit Vasaloppet, fyra som bäst, men nu hade han en tuff uppgift att matcha duon Rikard Olsson och Adde Granberg i spåret. Lite oroad att servicemannen ”Blixten” Jonsson från Hudiksvall gett Rikard och Adde bättre valla.
Till gänget hörde också krögaren Melker Andersson.
— Han ligger före oss, jag tror han hade en sås på spisen, hälsade Mattias, när duon lämnade Risberg.
I Evertsberg är Jonas Andersson speaker sedan högtaleriet uppfanns och han landat sitt sista hopp i nordisk kombination. Den uppskattade speakern är nämligen svensk juniormästare i grenen, som samtidigt avgjordes i Oberstdorf utan svenska deltagare. Jonas skulle ha fortsatt och hållit sporten levande i Sverige.
— Det här med Vasaåkaet är riktigt bra, alldeles för bra för att bara använda som alternativ till de traditionella loppen nu under pandemin, konstaterade Jonas, och återvände in i speakerhytten för att välkomna nya åkare till Evertsberg.

Sten Karelius från Lima har ett antal Vasalopp i benen. Men i år blev det inget Vasaloppet och det var rena turen att det blev ett Vasaåk.
— Skidorna gick sönder före starten så det här är reservskidorna, konstaterade Sten och tog en mugg buljong i Evertsberg.
Annars hade han kunnat runda Bygdegården och njuta av hamburgare av restaurangkvalitet, avgjort inte det man väntar sig från en tillfällig kiosk.

Vasaåket är en publikfri tävling, men det är omöjligt för arrangören att hålla hejande familjemedlemmar från spåret.
I målet i Mora sitter stora presenningar uppsatta som hindrar insyn, men anhöriga letar glipor för att följa målgången på avstånd.
— Vasaloppet har gjort ett riktigt bra jobb med att genomföra Vasaåket på ett bra sätt utan trängsel, säger en av de många onumrerade åkarna som stannade till och fick sig en mugg blåbärssoppa.
Förhoppningsvis blir Vasaåket på ett eller annat sätt en del av Vasaloppsarrangemanget även på sikt, fast då med publik, nummerlappar och den traditionella festen runt världens största skidevenemang.







