”Gårdsgris, kryddor, rödvin och en massa kärlek”

Jag åker genom skogarna och kommer fram till byn Bingsjö som ligger i Rättviks finnmark.
Aha, tänker du Bingsjöstämman, ja exakt där.
Men den här dagen hörs inte en enda fiol däremot surret av en korvstoppningsmaskin. För jag ska träffa Per Zani som för fem år sedan jobbade som nötstyckare på slakthusområdet i Stockholm. Per jobbade på ackord och jobbet var stressigt och tufft.

—Fast när jag tänker efter så var allting stressigt, trafiken, skulle man gå och handla, ett högt tempo hela tiden. Det där bet på mig till slut, säger Per.

Pers dåvarande flickväns föräldrar hade sommarstuga i Finnbacka, grannbyn till Bingsjö, och när Per kom dit så fick han lappsjuka.

—Det var så tyst så att det surrade i huvudet, jag tog bilen och åkte till affären i Bingsjö för att köpa snus och en tidning, jag ville bara bort från Finnbacka.

Men skam den som ger sig 2008 köpte han ett fritidshus i samma by. Hans föräldrar gick bort och Per fick ärva några kronor som han kände att han inte bara kunde leva upp. Det vettigaste han kom på var att investera pengarna i ett hus i Finnbacka.

—Byn blev mitt vattenhål, jag hade lediga fredagar så att jag kunde åka upp hit och snickra och pula och jag upptäckte att det var här jag kunde må bra.

Efter en separation 2012 vaknade hans italienska rötter när han funderade över sitt liv. Det tog en vecka så hade han bestämt sig. Plötsligt hade byn hela sexton invånare.

—Jag har inte ångrat det en enda sekund, den första tiden så levde jag på sparade pengar men när pengarna började att sina så var det dags att försöka att hitta ett jobb. Men att försöka hitta ett jobb här uppe som stockholmare är inte det lättaste, här hjälper man sina närmaste först och främst, säger Per

Han såg då att Bingsjö Lanthandel var till salu och hade nu att fundera på om han skulle satsa på lanthandeln eller åka tillbaka till Stockholm med svansen mellan benen. Det blev lanthandeln som han drev tillsammans med Anna-Maria Liss i fyra år och det var där som korvstoppningen kom in i bilden.

—Redan när jag bodde i Stockholm så höll jag på med korvtillverkning och ska man driva en lanthandel så gäller det att vara kreativ. Efter diverse ombyggnationer så var lanthandeln redo för korvtillverkning. När jag började i Stockholm så hette korvarna saker som Bologna, Picante och Sicilia. Det funkade inte här, så jag fick fixa nya namn. Idag har jag fem sorter. Finnbacka, Bingsjö, Dalstuga, Lamborn och Svaben.

Det har visat sig att folk som bor i Lamborn gärna köper korven med samma namn, här är det mer tillhörighet än smak som är viktigt, samma verkar gälla i de andra byarna. Ryktet spred sig om korvarna och kunder började att komma långväga ifrån för att handla. För det finns bara två ställen i hela världen där du kan köpa Pers korv. Lanthandeln i Bingsjö och saluhallen på Hötorget i Stockholm.

Efter fyra år så kände Per att han som 50 plussare ville göra något annat. Då fick han syn på en annons om en kockutbildning för vuxna och med sju fastrar i Italien så tänkte han att det här med mat är jag bra på. Så nu går han utbildningen, styckar kött när efterfrågan finns, driver en webbutik och tillverkar korv.

Apropå korven vari ligger hemligheten bakom framgången?

—Det är väldigt bra råvaror, Siljan Charks gårdsgris, kryddor, rödvin och en massa kärlek. Svårare än så är det inte. Det italienska köket är lite mer robust gentemot det franska där det ligger någonting och skramlar på mitten av tallriken, jag gillar det italienska bäst, säger Per med ett leende.

Korven är säsongsvara då den passar bäst att grilla. Under Bingsjöstämman förra året så såldes det 320 kilo korv på fyra dagar och under hela året någonstans mellan ett till ett och ett halvt ton.

—Min dotter har tjatat på mig att ta ett steg till med korven och börja att tillverka mer men jag vill inte göra det här för stort, då försvinner grundidén. Jag vill ha kontroll över hela processen själv.

—Det känns kul att köra legotillverkning i små upplagor. Jag fick dessutom vara med när Chefs Night arrangerades och fick där flera bra kontakter med erkända kockar som var intresserade av mina korvar, det visar att jag är inne på rätt spår, säger Per