Friluftsfrämjandet i Rättvik har lärt barn att åka slalom sedan 1952 – utsedda till årets vinterhjältar

I år är det 90 år sedan Friluftsfrämjandet i Rättvik bildades – en förening som under åren lärt tusentals barn att åka skidor och fått många att upptäcka naturen. Friluftsfrämjandet har bedrivit barnskidskola oavbrutet sedan 1952 vilket Centerpartiet i Rättvik valt att uppmärksamma genom att utse föreningen till Årets Vinterhjältar i Rättvik.

— Det är såklart fantastiskt roligt att få den här uppskattningen. Det är många frivilliga som ideellt bidragit till att lära barn få intresse för skidåkning genom åren och därför känns det kul och viktigt att det lyfts fram genom att vi utses till årets Vinterhjältar, säger Kristina Haag Larsen från Friluftsfrämjandet som nyligen mottog priset.

Det har nu gått några veckor sedan årets skidskola avslutades i Rättviksbacken där 50 barn och 6 vuxna fick lära sig att ta sig ner och fram på slalomskidor. Under alla år som skidskola för barn bedrivits har den endast fått ställa in under fyra tillfällen då snöbrist och pandemi satt stopp. Innan 1952 var det däremot inte barnen man skulle lära åka skidor, berättar Kristina Haag som gått igenom föreningens långa historik.

— När de startade 1935 var det bara män som fick gå, inga barn under 12 år och inga kvinnor. Då hette det föreningen för skidlöpningens främjande och pojkar över 12 år fick göra sina egna skidor i slöjden på skolan, det är lite häftigt att läsa gamla protokoll, skrattar Kristina.

Men så småningom var både kvinnor och barn välkomna att lära sig att åka skidor. Och från att föreningen sysslat med längdåkning gled det över på utförsåkning och redan 1937 invigdes den första slalombacken som låg mot Österängarna där man även byggde en raststuga.

— Min pappa har tagit jättemånga bilder från den tiden. Det ser ut som de pulsar ner när de åker skidor och raststugan som höll på att rasa ihop har Tommy Tysk renoverat jättefint nu så den kan man besöka längs tre topparvägen.

Några år senare kom tankar på att göra en ny slalombacke närmare samhället och den 20 februari 1955 invigs nya slalombacken på tolvgradsberget. Här har man sedan dess lärt många små barn att hantera skidor och stavar.

— Under Stenmarkseran hade vi över 80 elever varje år i skidskola sedan minskade det lite men nu har det ökat i år igen. På 60 och 70-talet var det närmare 140 barn i skidskolan men på den tiden hade man även skidskola på längden både i Boda och Vikarbyn, nu har vi bara alpinskidskola, säger Kristina Haag Larsen som varit engagerad i föreningen sedan 1995.

Och förutom att lära barn att åka skidor tar hon varje år med ett gäng småttingar ut i naturen för att de ska få träffa Mulle, något hon brinner lite extra för. Mulleskola för barn har föreningen haft sedan 1970 talet och är fortfarande något som roar och lockar barn ut i naturen.

— Jag tycker att det är roligt och vi har så kul tillsammans. Mulle är så roligt för barnen vill ut och är så peppade.

När 90 årsfirandet äger rum nästa år är det givet att Mulle ska vara med och fira med barnen. Det blir även festligheter för både tidigare och nuvarande ledare med tillbakablickar från föreningens långa historia.

— Då ska vi ha en aktivitet på Jarlstugan med Mulle och andra roliga grejer, sedan blir det middag på Lerdalshöjden där vi bjuder in Regionen bland annat och vi kommer att visa gamla bilder från -30 talet och hela vägen fram till i dag och berätta om verksamheten. Det ska bli kul, avslutar Kristina som just nu håller på att samla så mycket som möjligt av föreningens historia inför nästa års stora firande.