”Det är livgivande att vara i ett växthus den här tiden”

När första världskriget rasade runt om i Europa 1918 lämnade Verner och Maria Levin ett fattigt liv i Stockholm där livsmedelsbristen var stor, för att bygga sig ett liv på landsbygden där de kunde odla sin egen mat. Så småningom växte Levins Handelsträdgård fram på Stenbacken och har nu i över 100 år drivits inom familjen. I morgon slås portarna upp för säsongen och Barbro Sannehag som driver det sedan 1984 ser framemot att de små plantorna hon har pysslat om under en tid ska komma till glädje för andra.

– Det är roligt varje år, det här är ett väldigt positivt jobb som man mår bra av, säger Barbro och beskriver den energi och värme som finns i växthuset så här års.

– Det är livgivande att vara i ett växthus den här tiden.

Samtidigt som oron ute i världen är stor växer små plantor sig till liv inne i växthuset. En gammal vinranka som hängt med i många generationer bjuder på nya blad. Det är mycket på gång i bänkarna ovanför det trampade jordgolvet. Små penséer som varit små frön har tittat upp ur jorden, liksom pelargonier och andra mer ätbara växter så som tomater och basilika.

– Vi planterar perenner just nu, det gillar jag, förklarar Barbro och vi kommer in på det här med att odla hållbart och ätbart är något som blir mer och mer aktuellt.

– Man kan fixa mycket mat genom att odla och börja se varifrån man får sina grönsaker. Man kan odla mycket själv i låda hemma, så ärtor och sallad som man kan äta undan för undan. Jag har inga gifter i mitt växthus, jag odla på gammalt vis och därför äter jag bland annat bladen från vinrankorna i sallad till exempel.

Barbro slår ett extra slag för att odla vanliga ärtor i låda hemma för att på så vis kunna njuta av hemodlade ärtskott fyllda av näring. Och för den otålige odlaren ger ärtor snabb skörd.

– Man klipper av en bit, inte ända ner och äter, sen växer det ut nya skott. Sen kan man ju odla smörgåskrasse och äta och framöver kan man fortsätta med gurka. Man ska odla enkla saker man blir glad av, säger Barbro och pratar med stor entusiasm om gamla rossorter som kommer, om potatis och lök och buskar som så småningom kommer att kunna planteras och om att det i år kommer att gå några får här tillsammans med Hedemora hönsen på gården.

Under åren har Barbro skapat en oas på Stenbacken där hon vill att människor ska ta det lugnt och uppleva gemenskap och inspiration. Och när tillvaron känns lite otrygg kanske ett växthus är en plats som kan ge andra perspektiv på livet.

–  Jag tror att man känner sig omhuldad i ett växthus, det finns värme, fukt och doft. Alla sinnena blir öppnare på något sätt. Jag tror att man får en liten puff när man ser de här små växterna. Det är små mirakel som står där överallt, säger Barbro.

Handelsträdgården står idag på samma ställe som där den startade för över hundra år sedan. Här finns gott om plats att strosa omkring och låta kropp och själ komma ner i varv. På gården finns en liten stuga där man i lugn och ro kan sätta sig ner för att läsa böcker och kanske hitta inspiration och idéer.

– När min farmor och farfar flyttade hit var det svält där de bodde mitt inne i stan i Stockholm, då var det ett helvete att bo där. De behövde mat och känna sig trygga. Min farfar började direkt att odla och skaffade djur, och här hade de allt de behövde, berättar Barbro. Det var en stor förändring i världen under den tiden efter första världskriget. Vad vet vi hur det blir nu efter corona, vi kanske måste börja tänka om. Vi som bor på landet har en liten räddning. Det får vi vara ödmjuka inför, avslutar hon.