Strokesjuk man riskerar vräkning – anhöriga kritiska
Vad händer om en person blir sjuk och inte längre klarar av att betala sina räkningar?
I många fall kan en närstående, till exempel en släkting, träda in och hjälpa till. Men för den som saknar anhöriga i närheten är det inte alltid lika självklart vem som tar ansvar.
Även om många utgår från att kommunen har rutiner för att fånga upp personer i en sådan situation, är verkligheten mer komplicerad.
Siljan News har blivit kontaktad av en person vars granne nyligen drabbades av en stroke och nu sitter i rullstol. Med stroken följde afasi, vilket gör det svårt för mannen att förmedla sig. Han får hemtjänst flera gånger om dagen, men enligt grannen och en avlägsen släkting finns stora brister i stödet när det gäller ekonomi och räkningar.
– Det är för bedrövligt att man inte kan få hjälp. Han sitter ensam i sin lägenhet hela dagarna. Hemtjänsten gör ett jättebra jobb, men han borde få plats på ett hem. Han har också blivit erbjuden en plats på Lillåhem, men tackat nej, och då verkar det vara hans ord som gäller, säger grannen, som vi här kallar Lars.
Lars har tidigare haft en nyckel till grannen för att kunna titta till honom, men valde att lämna tillbaka den.
– Jag vill inte ha det ansvaret, inte sedan jag såg att dörren stod öppen. Han sitter i rullstol och det är en lång stentrappa i huset – tänk om han ramlar ner.
Trots det har Lars fortsatt hjälpa till på andra sätt. En avlägsen släkting, här kallad Sven, har skickat pengar till Lars konto så att hemtjänsten kunnat handla fika, mediciner och annat till den äldre mannen.
– Men samhället kan inte lasta över det här på en granne. Jag bor 30 mil bort och har haft lite kontakt med min släkting genom åren. Jag ska inte behöva ta ansvar, men gör det ändå för annars händer inget, säger Sven.
Den 85-årige mannen har inga barn och har levt självständigt större delen av sitt liv. Efter stroken klarar han inte längre av att betala sina räkningar. Pengar finns på hans konto, men ingen kommer åt dem.
– Jag betalade hans hyra för juni och några andra räkningar. Sedan fick jag kontakt med en biståndshandläggare som sa att en god man skulle ordnas. Jag trodde det skulle lösa sig snabbt, men efter tre månader har inget hänt, säger Sven.
Under tiden har obetalda räkningar lett till inkassokrav. Enligt släktingen har även ett delgivningsbrev om vräkning kommit från fastighetsägaren.
Siljan News har varit i kontakt med Orsa kommun.
– Generellt sett kan vi hjälpa tillfälligt, men då måste man skicka in en ansökan om egna medelsförvaltning. Det innebär att pengar som går till personens konto i stället kommer till oss, och då kan vi betala räkningar och andra levnadskostnader, förklarar Ulla Jansson, enhetschef inom individ- och familjeomsorgen (IFO).
På frågan hur en person med afasi ska kunna lämna in en ansökan, svarar Jansson:
– Han kan be en granne eller någon annan att hjälpa till. Det räcker med ett vanligt A4-papper, och någon form av underskrift bör han kunna göra.
Det här upprör dock släktingen.
– Han kunde skriva dåligt redan innan stroken, och nu går det inte alls. Det här ansvaret ska inte ligga på en granne. Här måste kommunen ha rutiner, säger Sven.
Camilla Mahlberg, myndighetschef för Norra Dalarnas Myndighetsservice, skriver i ett mejl till Siljan News att en ansökan om god man är inskickad, men att processen tar tid.
”I väntan på beslut finns möjlighet att ansöka om hjälp hos kommunens individ- och familjeomsorg”, skriver hon.
Grannen och släktingen är eniga om att hemtjänstpersonalen gör ett gott arbete, men menar att den ekonomiska situationen måste lösas.
– Han har fått flera inkassobrev och riskerar vräkning. Man kan inte ställa honom på gatan, säger Sven.
