Kostnader och vikande intresse för djurparker fäller rovdjursparken

1986 öppnades Orsa Björnpark. Efter säsongen 2022 stängs den för besökare. Under andra hälften av 2023 ska de djur som har en framtid ha placerats om.

— Det går inte att driva djurparken med stora underskott, säger Grönklittgruppens huvudägare och ordförande Göran Bronner.

I ett telefonmöte med Bronner och bolagets VD Mari Tara berättar Bronner om kostnaderna och det tunga beskedet att avveckla rovdjursparken.

— Rovdjursparken har en årlig driftkostnad på mellan 16 och 18 miljoner och till det kommer nödvändiga investeringar. Parken står nu inför nya investeringar, inte minst vad gäller säkerhetsuppgraderingar berättar Göran.

— Antalet besökare har minskat genom åren, från 100 000 till dagens 50 000. Idag har vi inte kvar campingplatserna och en betydligt mindre omsättning. Därför finns inte samma möjligheter att täcka underskottet i rovdjursparken, förklarar Göran.

— För att driva rovdjursparken vidare hade vid behövt att åter nå minst 100 000 besökare eller fördubbla entréavgifterna.

För underskott handlar det om.

— Under de senaste tio åren har rovdjursparken gått med 80 miljoner i underskott, när man summerar alla driftskostnader, räntor och avskrivningar, säger Mari Tara.

För Orsa och besöksnäringen, liksom för de anställda var beslutet om stängningen av Rovdjursparken ett tungt besked.

Om Rovdjursparken hade varit en stiftelse hade det funnits bidrag att hämta, hade det varit en lösning för att behålla rovdjursparken?

— Grönklittsgruppen var en av två parter, instiftare, som startade Stiftelsen Rovdjurscentrum Grönklitt och Designtorg Trä. Den andra instiftaren var Orsa kommun. Orsa Rovdjurspark ägs, och ägdes, sedan lång tid tillbaka av Grönklittsgruppen. Oavsett om parken ägs av en stiftelse bedömer vi att nivåerna på driftskostnader, räntor, avskrivningar med mera är alltför höga för att nå en nivå på sund ekonomisk balans, förklarar Mari.

Djuren i parken ska ha omsorg dagligen och parken är också öppen dagligen.

— Vi har sex veckor om året under sommaren med högtryck. Då har vi ungefär 75 procent av våra besökare, berättar Mari.

Hon gör en jämförelse med sportlovsveckorna som precis summerats, tre veckor med cirka 6000 besökare i anläggningen varje dag.

— Under de tre veckorna hade vi i snitt 450 besökare inne på rovdjursparken, intresset hos våra vinterbesökare handlar mer om att åka skidor än att besöka rovdjursparken, säger Mari.

— Det finns dagar när vi inte har någon besökare i parken.

Många ifrågasätter marknadsföringen av Rovdjursparken och att sponsorer skulle kunna vara en lösning.

— Vi har genom alla år marknadsfört Rovdjursparken, men den har trots det gått back de senaste tio åren. Redan innan Grönklittsgruppens campingdel såldes pågick en diskussion om djurparkens framtid. Det här blev nu akut när vi inte längre har campingdelen, säger Mari.

— Vad det gäller sponsorer har vi jobbat historiskt med flera olika sponsorer men det bedöms inte realistiskt att det ska kunna bli en lösning för oss. Kolmården och andra parker har bättre förutsättningar än vad vi har.

Göran Bronner kom med i bilden för knappt ett år sedan.

— Jag kan inte uttala mig om det som låg längre bak i tiden, men jag ser ett minskat intresse för djurparker och det är det som ligger till grund för att allt färre besöker djurparken, säger Göran.

— Andra djurparker kombinerar ofta verksamheten med en nöjespark, men vi är i första hand en skidanläggning för längd och alpint vintertid och olika utomhusaktiviteter sommartid.

2017 drabbades djurparken av en tragisk dödsolycka, har den påverkat beslutet?

— Den påverkade vår verksamhet den närmaste tiden efter olyckan, men redan då hade minskningen av antalet besökare inletts, säger Mari.

Vad händer med djuren i Rovdjursparken?

För ett antal djur som bedöms för gamla eller saknar de gener som efterfrågas väntar avlivning.

— Det är tyvärr så att varje år somnar ett antal djur in, förklarar Mari det som är oundvikligt för en stor djurpark.

Mari och Göran är öppna för att lämna över djurparken, men de ställer också krav på att den som ska driva djurparken måste vare en etablerad djurpark som är ansluten till den europeiska djurparksföreningen EAZA, samt möta kraven på ekonomisk ersättning.

— Alla djur ingår i bevarandeprojekt. Djuren hanteras genom EAZA och Berguv Nord och vi äger inte djuren.

Mari bekräftar att det kommit förfrågningar.

— Det har handlat om enstaka djur, fasta installationer, utställningar och inte minst stängsel, men ingen förfrågan om att ta över hela parken.

När det gäller rovdjurscentrum så är byggnaden idag ett konferensutrymme, utställning, affär och entré.

— Den byggnaden kommer att bli en del av vår framtida verksamhet. När det gäller utställningarna så ska vi gå igenom ägarförhållandena de uppstoppade djuren och själva utställningarna. Där finns det olika ägare.

I höst stänger rovdjursparken för publik. Djuren börjar fördelas till andra djurparker och under hösten 2023 beräknas verksamheten upphöra.

— Vi har i nuläget inga planer för vad som ska ske med marken där djurparken låg. Orsa Grönklitt har stora markområden som bland annat ska bli framtida tomtområden. I nuläget ingår inte den då tomma parken i de planerna. Det kommer att krävas en sanering av marken först.

Istället för rovdjurspark med ett underskott räknar Göran Bronner nu att kunna frigöra möjligheter för investeringar i skidområdet, men också på sommaraktiviteter som höghöjdsbanor, zipline, discgolfs, padel och en utökning av cykelprodukten.

Två isbjörnsungar kommer att locka och glädja besökarna i sommar. Om det dyker upp en köpare med den kunskap och kapital som krävs, som är beredd att driva parken vidare. Då kan Orsa Rovdjurspark leva vidare.