”För rätt pris så säljer vi det”

Är ni sugen på att driva ett vandrarhem? Ja, då finns det ett till salu i Orsa, uppe på Berget. Ägarparet Jüri Jakobsson och Kerstin Törngren vill egentligen inte sälja, men har ändå gått ut med att vandrarhemmet är till salu.

— För rätt pris så säljer vi det. Får vi inte det vi vill ha, så då fortsätter vi driva det några år till, poängterar ägarna.

Och rätt pris, det är runt fem miljoner kronor.

— Vi har kollat med mäklare och det är betydligt billigare att köpa det här för det priset jämfört med om man skulle bygga nytt, påpekar Kerstin.

För drygt åtta år sedan tog Stockholmsparet över vandrarhemmet som ligger granne med Bergetskolan och motionsanläggningen som finns alldeles ”runt knuten”.

— Det ligger lite avsides och det är faktiskt en del som inte vet om att det finns ett vandrarhem här. Nyligen var det några arbetare som skulle ta bort lite buskar och träd här. Jag upplyste då om att de var på vandrarhemmets mark och då fick jag frågan; ”Ligger det ett vandrarhem här, var då?”, berättar Jüri med ett skratt.

Den 1 maj 2013 gjorde Kerstin och Jüri sin första dag på vandrarhemmet. Drygt åtta år senare ångrar de inte sitt val att lämna huvudstaden för att flytta till Orsa.

— Nej, absolut inte. Vi kikade på några andra ställen också, men det var här vi hamnade och det är inget vi ångrar.

Men hur kan det komma sig att ett par från Stockholm helt plötsligt lämnar storstaden och köper sig ett vandrarhem på landsbygden, 30 mil norrut.

— Vi ville inte bo så nära Stockholm och ville till ett ställe som hade bättre vinter. Vi tyckte det var perfekt här. Hit kommer folk för att åka skidor, vandra i naturen och de som är intresserad av kulturen.

Drömmen om ett vandrarhem hade funnits länge. Eller, inte riktigt ett vandrarhem, men ett ställe där man kan hyra ut några rum för att dryga ut pensionen. Det var målet för Jüri och Kerstin.

— Redan tio år innan pensionen började vi diskutera vad vi skulle göra när vi blev pensionärer. Vi planerade att ha ett litet bed and breakfast för att ha lite mer än bara pensionen att leva på.

— Men så köpte vi i stället det här och har 20 rum, fyller Jüri i med ett skratt.

Vi träffar paret under måndagen. Det är lugnt på vandrarhemmet, men annat var det under helgen.

— Vi har varit 16 personer som vandrat i regn och rusk under några dagar. Vi har haft ett par vandringshelger varje höst sedan vi tog över här och det kommer folk från hela Sverige.

— Nästa vandring är nu till helgen, torsdag till söndag, och en av vandringsdagarna är från Fryksås till Hornberga, som ett exempel, och vi kör samma upplägg kommande helg, berättar Kerstin.

— Jag vandrar inte, utan håller ordning här och fixar med frukosten, fyller Jüri i.

De anordnar lite olika aktiviteter för att locka gäster.

— I våras åkte vi skidor på Koppången. Det var ett härligt väder, poängterar de som kontrast till vandringshelgens blötväder.

— Enda problemet när vi åkte skidor i våras var bristen på parkeringar, men det löste sig enkelt.

De berättar att de har många återkommande gäster.

— Men vi har också en hel del nya. Vi har mycket barnfamiljer som bor hos oss och det har ändrat sig mot förr, berättar Kerstin.

— Ja, det är kul att även den yngre generationen hittar hit och inte bara de med rullatorer, skämtar Jüri.

Sommarmånaderna innebär bra beläggning och då främst juli, förstås.

— Men även vinter. Vid nyår och framför allt vid Vasaloppet, då är det fullt här, säger Kerstin.

— Då är det mycket skidåkare här och man får lära sig allt om allt som finns i underställsbranschen och det är mycket snack om glid, skrattar Jüri.

Att äga ett vandrarhem är inte bara ett sätt att få en inkomst. Det kan också vara väldigt praktiskt att äga något så stort.

— Det är inte så mycket folk som bor här kring jul, så då passar vi på att bjuda hit släkten.

— Och nästa år fyller jag 70, då behöver man inte tänka på att hyra en stor lokal, då har vi det här, konstaterar Kerstin.

De pratar med värme om sitt vandrarhem och trivs alldeles utmärkt med allt vad livet som ägare till det innebär.

— Klart det blir separationsångest den dag vi säljer det, menar också Jüri, som är 72 år.

Men paret gillar också att vara ute och resa och det är just resandet som man längtar efter.

— Man vet inte hur länge man får vara frisk. Vi vill sälja medan man känner sig fräsch så vi orkar med att resa, motiverar de varför de lagt ut vandrarhemmet till försäljning.

De hade först en förhoppning att kunna sälja det senast 1 november.

— Vi har fått in några anbud, men det är inte de pengar som vi vill ha för att sälja och är det inte tillräckligt, då kör vi på några år till.

Någon riktig deadline har de inte i nuläget.

— Det vi vet nu är att vi åtminstone kommer att ha vandrarhemmet över Vasaloppet. Det brukar vara fullbokat varje år och är så nu också. Vi kan inte sälja till någon som kanske vill ha in ”sina” gäster och så får de vi bokat in flytta på sig.

Men därefter är de öppna för att sälja sitt vandrarhem som de lagt ner själ och hjärta i under närmare ett decennium.

— Om någon betalar vad vi begär, så säljer vi, annars fortsätter vi. Men står vi här om tio år, ja då kanske vi är villiga att gå ner i pris, men inte just nu.

— Vi har egentligen ingen brådska och ska ha ordentligt betalt, annars fortsätter vi några år till, poängterar Kerstin.