”Det var helt fantastiskt”

I närmare åtta decennier vallfärdade ungdomar till Olof Hambraeus lägergård Hamregården.

Med tiden höll gården på att förfalla och i samband med ägarbyte upphörde lägren.

Ett nytt ägarbyte och renovering har inneburit att gården sjuder av liv igen och lägren har återuppstått.

I helgen firade man Olof Hambraeus skapelse 80 år på Orsa Hornberga Gård.

— Vi fortsätter i Olofs anda, där ungdomarna ska ta hand om varandra, de ska ta ansvar. Ledordet är att ledarna ska vara de andras tjänare och föregå med gott exempel.

Det säger Åsa Gylfe, en av ledarna för lägren på den gård som sedan drygt fem år heter Orsa Hornberga Gård. Det sedan gården fick nya ägare paret Hasse Johansson och Maria Spring som tillsammans med Kalle Moraeus köpte den förfallna gården 2020.

— Vi är verkligen tacksamma att Maria, Hasse och Kalle är intresserade av gårdens historia. När vi fick höra att de tagit över gården, så frågade vi om vi kunde fortsätta ha våra läger här.

— Vi hade läger här fram till 2018, därefter såldes gården. Gården togs sedan över av Hasse, Maria och Kalle. Efter pandemin hade vi vårt första läger igen 2022, berättar Åsa.

Gården hette tidigare Hamregården efter dess grundare Olof ”Hampan” Hambraeus.

— När vi tog över valde vi att byta namn, dels för att vi inte kände till gårdens storhet, men ganska snart fick vi lära oss gårdens historia, förklarar Maria Spring varför Hamregården sedan deras övertagande heter Orsa Hornberga Gård.

Olof Jonas ”Hampan” Hambraeus, född 29 oktober 1926 i Orsa församling, Kopparbergs län, död där 21 december 2005, var en svensk präst. Han skapade 1946 Hamregården i Hornberga utanför Orsa, där han också var föreståndare fram till pensioneringen 1992. Han tog även initiativet till uppförandet av Hornberga kapell, står att läsa om Hamregårdens grundare. Likaså att han var gift med politikern Birgitta Hambraeus.

— ”Hampan” ville skapa en plats för alla och han ömmade särskilt för de som hade det lite tuffare. Alla skulle ha råd att åka på lägret och hade man inte råd, så fanns det pengar att söka från en stiftelse.

— Olof själv var också usel på idrott. Hans gymnastiklärare frågade honom om han som ett projekt kunde ta med sig andra ungdomar som inte höll på med idrott att ta med dessa på en utflykt. Han tog med ungdomarna till Hornberga, lånade bystugan och där hölls det första lägret, berättar Maria lite historia om grundaren av Hamregården.

Det här var alltså 1946 och helgen som var firade man alltså att det var 80 år sedan det första lägret för ungdomar genomfördes i Hornberga. I helgen var man bara runt tio personer, men förr kunde lägre ha uppemot 100 deltagare.

— Det här var vårt första vinterläger i den här formen. På det allra första lägret 1946 åkte man längd, men vi åkte alpint den här helgen. Vi brukar ha flera läger varje år i Hornberga, ett innan och ett efter midsommar och ett höstläger. På våren brukar vi ha medarbetarläger, där vi bland annat lär ut första hjälpen, det är vårt viktigaste läger, berättar Åsa Gylfe.

Det finns i dag två föreningar i Olof Hambraeus anda, Uppsala Hamregårdare och Unga Hamregårdare, ungdomsföreningen.

— Olof bodde i Uppsala och rekryterade lägerdeltagare främst från Uppsala. Numera riktar vi oss till ungdomar i hela Mälardalen.

Åsa som själv var en flitig lägerdeltagare för många år sedan.

— I början var det bara ett läger för pojkar. 1979 tror jag första flicklägret genomfördes, numera är det blandat tjejer och killar. Jag själv var med i slutet av 1980-talet och början av 90-talet. Det var läger året runt, det kunde vara helger och hela sommaren hölls det läger. Jag hann med 52 läger som deltagare.

En som var med ännu längre tillbaka i tiden när det gäller lägren är Christer Andersson.

— Mitt första läger var nog vintern 1957/58, därefter blev det många läger, sommar som vinter. På somrarna byggde vi mycket och på vintrarna åkte vi skidor, vi hade väldigt roligt, minns Christer.

Den i dag 82-årige Uppsalabon trivdes så bra i Hornberga att han byggde en egen stuga där.

— Alla läger jag var på betydde väldigt mycket för mig, det var helt fantastiskt. Jag hittade även min fru i Orsa, vi har blivit Hornbergabor på fritiden och är ofta där.

Under parets alla besök i Hornberga såg Christer Hamregården, som faktiskt är byggd av lägerdeltagare med hjälp av ledare, förfalla allt mer. Han poängterar hur tacksam han är över att Hasse Johansson, Maria Spring och Kalle Moraeus köpte gården och gjort den till den levande gård den är i dag med alla möjliga aktiviteter de anordnar där.

— Jag har tackat dem för att de tog tag i det här. Hamregården höll på att gå under, men tack vare dem har de skakat liv i Hornberga by igen.

Att de 2020 köpte gården var inte för att tjäna pengar. Det var helt enkelt för att de skulle ha något att göra, berättar Maria. Det var mitt i pandemin och Hasse och Maria kunde inte arrangera mässor som tidigare och Kalle kunde inte vara ute och turnera.

I höstas, mittemellan alla andra evenemang, firade de med ett femårsjubileum på gården. De ser sig inte som konkurrenter till det som finns nere i centrala Orsa, utan mer som ett komplement och man har sin egen nisch på Orsa Hornberga Gård.

— Vi har investerat väldigt mycket i gården för att rusta upp den. Vi ligger ju lite ”off”, så vi måste hitta på olika grejer för att locka folk. Ska jag summera de här fem åren, så har det varit kämpigt, men också otroligt givande, säger Maria Spring.