”Det här är en kostsam apparat”

Är det någon som funderar vad det är för figurer som rör sig på taket på Orsa kyrka?

Då kan vi berätta att det är ett hälsingeföretag som anlitats att tjära taket.

 Samma arbete utfördes på Hornberga kapells tak i fjol.

— Sedan kommer de att fortsätta till Skattunge kyrka. Det är pärttak på byggnaderna och med jämna mellanrum behöver taket tjäras. Det här är en stor och kostsam apparat där Länsstyrelsen är involverad, som när det gäller vilken typ av tjära det ska vara och på vilket sätt det hela utförs. Det är väldigt noga, berättar Orsas kyrkoherde Roland Söderberg.

Arbetet, som utförs av Hälsinge Takspån AB, påbörjades förra veckan. Det går inte att tjära taket vid dåligt väder och vid regn tvingas man avbryta arbetet.

— De fick lov att avbryta förra veckan på grund av regn, så arbetet är försenat. De kan också bara byta på den södra sidan. Troligtvis får man lov att byta takspån på den norra sidan för att det är för dåligt där, fortsätter Söderberg.

— De tjärar hela taket, byter bara trasiga eller spån som lossnat, men lämnar norrsidan otjärad i höst. Företaget kommer att se över norrsidan så får vi se om det blir tillkommande jobb, det är ju de som är experterna, fyller Jesper Johansson i.

Johansson är kyrkogårds- och fastighetschef i Orsa. Vi försökte med Jespers hjälp få till en träff med arbetarna innan de tog helg, men det gick inte.

— De passar på att jobba så mycket det bara går vid fint väder, då börjar de tidigt och jobbar hela kvällen och oftast åker de hem torsdagar.

Johansson har under sina år inom kyrkans värld i Orsa bara varit med vid två tillfällen när taken tjäras om. Jesper började i Orsa 2007 och första gången var när han nyligen hade börjat.

Tekniken har också ändrats, konstaterar han, och nu är man tillbaka hur man gjorde förr.

— De senaste årtiondena har man sprutmålat taken med tjära, men numera penselstryker man pärten och det är ett nygammalt sätt. Man tjärar också i två omgångar, så de kommer tillbaka i maj nästa år och tar nästa omgång.

Takets norrsida är lite speciellt.

— Där är spånet under pärten i sämre skick. Det blir så när det ligger på norrsidan, den sidan är mer utsatt. Det går inte säga i dag i vilket skick det är, men de kommer att lämna en viss del otjärad. Vid en eventuell renovering, byte av spån på norrsidan, så blir det en separat ansökan som tar cirka två år innan det arbetet påbörjas.

— Det är dock ingen fara att det ska bli något läckage, poängterar Johansson när det gäller norrsidans tak.

Som kyrkoherde Roland Söderberg påpekade så är det här ett kostsamt arbete som utförs för att hålla kyrkans tak i bra skick. Nu behöver dock Orsa församling inte betala hela ”kalaset” på egen hand. Långt ifrån.

— Västerås stift ersätter projektet med 75 procent av kostnaderna i form av kyrkoantikvarisk ersättning och församlingen de resterande 25 procent, berättar fastighetschef Johansson.

Det är också extremt noga när det handlar om kulturhistoriska byggnader och såväl Länsstyrelsen som Dalarnas Museum är med i processen när det gäller renoveringar.

— Man ansöker hos Västerås stift (dit Orsa församling tillhör) som betalar den största delen av kostnaden. Man ansöker också två år i förväg och sedan avgör Västerås stift om man får pengar. Får man inte det året man söker, kan man göra en ny ansökan året därpå, men just tak och fönster i kulturhistoriska byggnader är högprioriterat, informerar Jesper Johansson.

Så ni som undrar vad det är för folk som ”springer omkring” på kyrkans tak, nu har ni fått svaret.