Åsa kollapsade i Orsa – hyllar sina räddare
I en allt hårdare värld behöver vi visa mer mänsklighet.
Det visade Malin Ljungkvist och ytterligare en räddande ängel när en turist råkade ut för blodtrycksfall och helt plötsligt föll ihop.
Åsa Hauer togs om hand av dessa två sjukvårdsutbildade damer och hon är evigt tacksam för hjälpen från de två som var där privat.
— Vilka fantastiska människor. De inte bara jobbar som sjuksyster, de verkligen ÄR sjuksyster, hela tiden. Det här var en väldigt otrevlig händelse, men den har verkligen fått mig att uppskatta vården, säger en tacksam Åsa.
Vi råkade se ett inlägg på en av Orsas digitala anslagstavlor där Åsa ville tacka de eldsjälar som tog hand om henne då hon helt plötsligt ramlade ihop på Willys i Orsa i fredags.
— Jag var rejält medtagen, kände mig illamående och hade yrsel, så jag kommer inte ihåg så mycket av händelsen. Jag ville på nåt vis tacka de som hjälpte mig och då skrev jag det här inlägget, berättar Åsa fyra dagar efter dramat på Willys.
Så här skriver Åsa i sitt tack:
”Till två fantastiska eldsjälar.
Jag vill försöka nå er – två underbara sjuksköterskor som hjälpte mig inne på Willys den 20/3. Jag tror att ni heter Helena och Maria (en av er jobbar på Mora vårdcentral).
TACK från djupet av mitt hjärta. När jag inte mådde bra hjälpte ni direkt, mitt i er egen handling, med ett lugn, värme och en trygghet som betydde allt i stunden. Ni tog hand om mig, såg till att ambulans kom och lämnade inte min sida.
Ert bemötande och er omtanke gjorde en svår situation så mycket lättare för mig och min vän.
Ni gör verkligen världen till en bättre plats.”
Vi har lyckats få tag i en av de som hjälpte till. Den Åsa kallar för Maria heter egentligen Malin Ljungkvist. Hon skulle in på Willys i fredags och såg då Åsa och hennes väninna som var med vid tillfället. Då satt Åsa på golvet, men annars verkade allt under kontroll. Men när Malin såg de två damerna lite senare, hade de förflyttat sig, men Åsa satt fortfarande på golvet.
— Jag hörde då nån framför mig fråga om de behövde en stol och då förstod jag att här är nåt som inte stämmer, men att sätta henne på en stol var nog ingen bra idé. Då berättade väninnan att Åsa hade ramlat i skidbacken. Hon hade slagit i höften och hakan, men det var svårt att få någon riktig klarhet, berättar Malin.
Malin har jobbat många år inom vården och jobbar för närvarande på Mora vårdcentral. Hon tvekade inte att stanna när hon förstod att den här människan mådde allt annat än bra.
— Hon (Åsa) var omtöcknad och försvann mer och mer. Personal ringde efter ambulans medan jag försökte hålla henne vaken. Beskedet från ambulansen var att de inte visste om de skulle skicka en sjukbil eller ambulans, men jag sa att de måste skicka en ambulans. Man visste ju inte riktigt hur illa det var, det kunde ju vara en inre blödning, fortsätter Malin berätta.
Om vi tar det från början så var Åsa, som kommer från Stockholm, i Grönklitt för att åka skidor. Ett fall i backen tog mycket hårdare än hon trodde från början.
— Vi hade åkt två timmar på förmiddagen när jag halkade på en isfläck och slog i benet och hakan. Jag fortsatte åka två åk till, men sedan gick det inte mer, jag hade allt för ont. Jag tog två Alvedon, men fick mer och mer ont och benet började svullna allt mer.
Trots att Åsa hade sån värk uppsökte hon inte vård, hon trodde inte att det tog så illa som det tydligen hade gjort. När Åsa och väninnan lite senare besökte Willys kom verkligheten ikapp henne.
— Jag fick ett blodtrycksfall. Jag hade yrsel, var illamående och rejält medtagen.
Hon fick lov att sätta sig på golvet inne i affären.
— Så kom då de här två som jobbar som sköterskor och hjälpte mig. Jag kommer inte ihåg så mycket, men vet att de försökte hålla mig vaken.
— Det här var en väldigt otrevlig händelse även för min vän, men de här två fantastiska människorna stannade ända tills ambulansen kom, säger hon tacksamt med passning till Malin Ljungkvist och den andra sköterskan som var med.
Vi lyckades ta reda på att Malin var en av eldsjälarna, som Åsa benämner de båda. Malin är osäker på vem den andra sköterskan var, men tror hon heter Helena och jobbar på ortopeden i Mora. Vi ringde ortopeden, där finns två ”Helenor”, men ingen jobbade vid tillfället.
— Det är svårt att följa upp om man hjälper någon utanför vården hur det går. Men jag såg vad hon skrivit på anslagstavlan, det var väldigt gulligt gjort, säger Malin.
Åsa drabbades av ett blodtrycksfall på grund av en kraftig blödning i ena benet. Hon kom först till akuten på Mora lasarett och fick sedan ligga kvar på en avdelning under natten.
— Min familj och mina vänner som jag visat blåmärket på benet, de har aldrig sett något så stort, skrattar Åsa.
Så här några dagar efter det som blev en dramatisk händelse är hon otroligt tacksam för all hjälp hon fick i en svår stund. Hon mår bra och har kunnat jobba hemifrån i början av veckan.
— De som hjälpte mig på Willys, så fantastiska. Sedan personalen på lasarettet, också helt fantastiska. De skojade med mig och sa att Stockholmare ska inte åka skidor utan att ta skidlektion först. Jag ska göra det nästa gång, svarade jag, haha.
— De höll verkligen humöret uppe på mig. De som jobbar inom vården kan ha dåligt betalt, dåliga arbetstider, men vilka eldsjälar och de är och de har det här jobbet för att de tycker att det är så roligt. Det märktes verkligen att de hamnat rätt, vilken fantastisk personal, hälsar en blåslagen men oerhört tacksam Åsa Hauer från huvudstaden.