”Det kändes inte som att de var så åldersfixerade här”
På somrarna lever vår bygd upp och det är folk i nästan alla stugor. Så ser det inte ut när hösten och vintern kommer för då är människorna någon annanstans. Kanske sittandes i en lägenhet längtandes till Dalarna. Egentligen borde fler göra som Ulla och Kristian ta steget och flytta till sommarstugan, det går. I deras fall handlade det om att Ulla sökte jobb i Uppsala där de tidigare bodde utan att få napp.
— Efter ett tag började jag att söka jobb här i krokarna och det kändes inte som att de var så åldersfixerade här utan mer såg till min erfarenhet och nu är jag rektor på Mora Folkhögskola, berättar Ulla.
För längesedan (30 år sedan) bodde de i Gagnef men flyttade därifrån till Tobo i Uppland. En dag hände det som brukar hända, släktingar faller ifrån och det fanns en slant på banken.
— Då började jag att fundera på vad jag verkligen ville göra med slanten. Det första som slog mig var att jag ville köpa ett boende i Dalarna. Vi kikade i Gagnef men hamnade till slut här kanske beroende på att vi har tidigare varit mycket vid havet i Blekinge, så vattnet drog, berättar Ulla.
Paret bor i byn Östanhol som ligger efter turistvägen mellan Leksand och Rättvik om man åker via Tällberg. En bedårande utsikt har de över Siljan med Rättviks kyrka i blickfånget långt där borta.
— Till påsken för snart ett och ett halvt år sedan köpte vi det här huset, som sommarstuga. Då hade vi tänkt att vi skulle bo här och i Uppsala halvårsvis när vi tagit pension. Lämpligtvis så finns det en stuga till på tomten där barnen kan hålla till. Sen började jag att söka jobb häruppe och efter diverse pyssel med luftvärmepumpar, braskaminer och annat så bor vi här på heltid nu, berättar de.
De senaste åren har det varit en enda flyttröra efter familjemedlemmar som av ålder gått bort och deras egen bostadsförändring. När vi sitter där i huset så pekar de på en massa inredningsdetaljer från skåp till tavlor som kommer från släktingar så i deras nya hem finns saker från generationer tillbaka. Så nu har de sina rötter här på något vis.
— Det kändes lite konstigt att flytta till sitt sommarhus och jag vet inte ärligt talat om jag har landat i det än. Den 12:e augusti började mitt nya jobb på Gärde skola och plötsligt var vi kvar här efter semestern. Vi var ju redan här men det blev någon slags statusförändring. När vi träffades en gång i tiden så började jag att följa med Ulla upp till Dalarna och även under årens lopp så har vi varit mycket här uppe och tittat på gamla tassemarker. Så kärleken till området har alltid funnits där, säger Kristian.
Det ligger tre hus på rad där de bor. Ulla och Kristian bor i mitten och vid sidan om bor det folk som är släkt med varandra. Faktum är att de som ägde huset innan Ulla och Kristian också var släkt med de som bor bredvid. Vill man kan man säga att de flyttat mitt in i en släkt.
— Vi har blivit väl mottagna och folket här är väldigt öppna. Sen tar det förstås tid att få nya vänner men via våra jobb går det nog snabbt. Vi har trots allt bara varit bofasta här sedan första augusti, säger de.
Sen berättar Ulla och Kristian att det är väldigt populärt bland deras vänner från Stockholm och Uppsala att komma upp och hälsa på, vem vill inte åka till Dalarna.
— Nu håller vi på och fixar en båtplats nere vid Siljan. Vi fick höra att det inte nog skulle vara så lätt. Men skam den som ger sig, man måste väl försöka. Min erfarenhet av att bo i en by är att veta vilka vägar man skall gå. Nu är vi ett gäng som har skickat in en ansökan till Länsstyrelsen, säger Ulla.
Skillnaden mellan Östanhol och Uppsala är förstås stor tänker du.
— Ja, vid första tanken så kanske vi tänkte så. Kulturlivet, vänner, pulsen, fina restauranger som exempel. Men allt det där finns här om du bara letar, minus pulsen då men den känns det som om vi klarar oss utan numera. Å andra sidan när du vaknar och tittar ut här på morgonen så är det lika fantastiskt varje morgon utan att den ena dagen är den andra lik. Dessutom så efter turistvägen där vi bor så händer det alltid någonting från gamla bilar till mopedgäng eller cyklister. Här blir vi lugna, säger Ulla. Vi får se nu när första vintern kommer, den är nog lite mer prövande, fyller Kristian i.
Det där med båtplatsen är viktigt.
— Det är ett gammalt intresse som jag vill ta upp igen. Att fiska är kul men jag upptäckte att för att fiska i hela Siljan så behöver jag nio olika fiskekort, säger Kristian.
I det där huset där barnen kan husera när de hälsar på finns även en annan hobby gömd dit Kristian gärna smiter för att spela bas.
— Jag sitter där och spelar för husbehov. Jämfört med i Uppsala så kan jag vrida upp volymen rejält utan att störa grannarna, skrattar Kristian.
I flytten ingick också Ullas häst. Ny adress för den blev ett stall i Sjugare sen rider hon också en ridskolehäst hos Rättviks ridklubb.
— Det var otroligt. Första dagen jag kom dit så sa de hej Ulla bara jag hade klivit innanför dörren. Det är lite speciellt att känna sig välkommen från första stund, säger hon.
Kristian bilpendlar till Gärde skola i Häradsbygden och Ulla tågpendlar till jobbet i Mora.
— Jag tar tåget från Tällberg och kan då jobba på tåget både på vägen dit och hem och åker man tåg kan man ju inte jobba över hur mycket som helst för då kommer man inte hem, skrattar Ulla.
Namn: Ulla Rodestam Örsell och Kristian Örsell
Ålder: 60 respektive 63 år
Bor: Östanhol
Bodde: Uppsala
Intressen: Ulla gillar kultur, hästsport och rider gärna. Kristian gillar musik och spelar bas
Jobb: Ulla är rektor på Mora Folkhögskola och Kristian är lärare på Gärde skola.
Det blev ett lyckokast att Ulla hittade ett jobb som hon verkligen gillar och brinner för. Något som förändrade båda deras tillvaro.
— Jag hade nog säkert hittat något jobb i Uppsala men kanske inte något som jag verkligen ville ha. Nu när vi bor här så har vi förväntningar på att vara ute i friska luften lite mer, säger Ulla. Jag har två år kvar till pension och tänker nog inte jobba längre än så även om jag också stortrivs på jobbet. Jag har planer på att börja att skriva istället. Det har jag tänkt på länge men har inte hittat lugnet som krävs men här skulle det vara fullt möjligt. Får jag skrivkramp så får jag väl gå ut och klippa en buske, skrattar Kristian.
Plötsligt från någonstans i huset så hör jag hundskall. Det visar sig vara en mobiltelefon. Paret har tidigare haft hund och med den nya bostaden så kanske de skaffar en igen. Att flytta är väl lite att börja om. Skaffa nya vänner även om de gamla hälsar på. Ulla red varje lördagsmorgon på Lurbo ridklubb med efterhörande gemensam frukost men vad som väntar på ridklubben i Rättvik återstår att se. Det gäller bara att ta steget och att våga.
Språktestet
Så hur snabbt har Ulla och Kristian snappat upp de lokala uttrycken? Vi testar några ord på Leksandsmål.
Bessa – Är det nåt med att man väger något?
Limmbär – Det låter som att det är ett bär. Mjölon, chansar de på.
Pliggug – Sur?
Tuppkvast – Kan det vara något med dräkten? Vi säger att det är en sopborste.
Rätt svar och en hel del andra ord hittar du här >>>.