”Viktigt att veta att våld inte bara handlar om slag”

Denna vecka hålls ”En vecka fri från våld” såväl i Dalarna som i övriga landet. Färgen orange har blivit synonym med veckan – som ska ge optimism i en mörk tid när mycket våld ändå sker; i synnerhet mot kvinnor. Mycket arbete görs under veckan och syftet är så många som möjligt känner till hur våld kan yttra sig i nära relationer.

— Vi vill sprida att vännen, grannen, tränaren eller läraren också kan vara drabbade, säger Pontus Engberg, samordnare i arbetet mot våld i nära relationer.

Mora kommun, länsstyrelsen, polisen och många fler organisationer samarbetar under ”En vecka fri från våld”. Elisabeth Såsser och Pontus Engberg jobbar som samordnare mot våld i nära relationer via socialtjänsten i Mora, Orsa, Älvdalens och Malung-Sälens kommun.

— I vår tjänst känner vi att vi har en viktig roll att belysa veckan – just för att vi arbetar förebyggande mot våld i vårt uppdrag. Dels jobbar vi mot yrkesverksamma, dels mot allmänheten, säger Elisabeth Såsser.

Veckan grundades av organisationerna Unizon och MÄN och pågår i hela Sverige och sker i anslutning till Orange Day – en dag instiftad av FN för att uppmärksamma mäns våld mot kvinnor.

— Orange är en ljus och optimistisk färg. Den ska representera en värld fri mot våld mot kvinnor och flickor.

Därför har det funnits lampor utplacerade med ett brandgult sken i veckan, som kastats över byggnader eller kända monument.

— Genom att belysa olika byggnader och platser belyser vi också det vi gör. Tidigare år har folk undrat varför någon byggnad lyser orange. Söker de då svar så får de veta mer om verksamheten, säger Pontus Engberg.

Vad gäller aktiviteter så har föreläsningar hållits hela veckan, polisen har knackat dörr hos folk och förskolor har bidragit med pyssel till biblioteket via Rädda barnen.

Utöver att sprida kunskap till yrkesverksamma vill kommunen nå ut till fler, för att alla ska kunna agera mot våld när det behövs.

— Vi vill sprida att vännen, grannen, tränaren eller läraren – alltså de som finns i ens närhet – också kan vara drabbade.

Elisabeth Såsser förklarar att många som drabbas av våld i nära relationer håller tillbaka och vill inte berätta.

— Skam och skuld är oftast ganska centrala känslor hos den som är utsatt. Man ska våga bryta dem. Ibland är det lätt att säga ”nej” första gången man får frågan; för man blir överrumplad eller inte vågar berätta. Om ännu fler frågar så kan man ändå komma till insikt att något inte står rätt till.

Hon förklarar att våld kan yttra sig på flera olika sätt.

— Det är viktigt att veta att våld inte bara handlar om slag, utan kan se annorlunda ut. Därför kan det vara bra att knacka på hos grannen ibland och fråga hur det står till.

Får hon önska så vill hon även att skolorna ges ännu mer utrymme att prata med eleverna om våld, för att skapa en god grund i en ung ålder.

— Jag tycker att man någon gång i veckan borde prata om psykisk ohälsa under lektionstid, i alla årskurser. För det är lika viktigt för både killar och tjejer.

Pontus Engberg instämmer i att det gör stor skillnad att börja prata om dessa saker så snart som möjligt.

— Våldet kan uppstå i ett barns omgivning redan i tidig ålder. Sedan kan de hitta vägar att kanske bli av den typen själva, att de själva använder våld. Och där vill vi inte hamna, säger han.

Vissa grupper anses mer sårbara för våld i nära relationer. Utöver barn räknar Elisabeth Såsser upp äldre, personer med funktionsnedsättning, utlandsfödda, HBTQ-personer och personer med beroenden.

— Många upplever den där skammen och en rädsla att ingen tror på en.

Temaveckan ”fri från våld” är en del i arbetet mot våld. Men arbetet pågår varje dag, året runt.

— Man kan inte se att våldet minskar enbart utifrån att vi har den här veckan. Snarare ska man uppmärksamma, få folk förstå att någon man känner kan vara utsatt samt var man vänder sig. Sedan sker förhoppningsvis en förändring över tid.