Så fungerar Dalarnas skyddsrum: ”Blir trångt”
Skyddsrummen i norra Dalarna är i första hand till för säkerhet vid luftanfall. Det säger Moras säkerhetssamordnare Hanna Lindström. Hon vet vad som är viktigast att tänka på om inrymning krävs.
— Man ska inte räkna med att behöva sitta där väldigt länge, att behöva ”flytta in” i skyddsrummet. Här är man tillfälligt, säger hon.
Den årliga Beredskapsveckan närmar sig sitt slut. Veckan syftar till att informera samt repetera vad folk behöver tänka på om krisen eller kriget kommer.
I tisdags var det öppet hus i ett av Moras skyddsrum på Stormyren. Sammanlagt finns det 146 skyddsrum om även Älvdalen och Orsa inkluderas: 136 i Mora, fyra i Älvdalen och sex rum i Orsa.
Hur stora rummen är varierar. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) beräknar att varje person som tvingas ta skydd i dessa får en 0,75 kvadratmeter stor yta att vara på. I bostadshus finns så kallade ”normalskyddsrum”. Bara på ett fåtal platser finns större skyddsrum.
Väl nere i skyddsrummet går det att förstå hur säkert det faktiskt är – då det är väl inneslutet i fastigheten.
— Väggarna är nog tjocka för att stå emot ett luftanfall. Skyddsrum är viktiga framför allt för att – vid höjd beredskap och krig – kunna stanna kvar i centralorten. Man ska inte behöva utrymma och fly från Mora, säger Hanna Lindström, Mora kommuns beredskapssamordnare.
Betoningen ligger på skydd från flygplansbomber, alternativt om drönare eller annat flyger in över orten. Fast de är relativt oskyddade vid markangrepp.
— Dörren är öppen i höjd beredskap för att allmänheten ska kunna ta sig in. Då kan det givetvis finnas obehöriga som tar sig in även i ett skyddsrum. Men är det å andra sidan risk för just markanfall så utrymmer man i första hand.
Människor kan lätt bli hysteriska när larmet väl går och det blir på allvar. Viktigt är att redan på förhand medvetandegöra hur det finns trygga platser att gå till.
— Absolut kan man drabbas av panik. Just därför är det bra att kunna visa upp skyddsrummen, som idag, för att förbereda sig mentalt inför det värsta. Tänker man sig att det blir fullbelagt så är det massor av personer här. Det blir trångt. Sådant måste man vara redo för.
I värsta fall kan personer behöva använda skyddsrummen i veckor, säger Hanna Lindström. Samtidigt vill hon jämföra med hur det ser ut i Ukraina idag.
— Där är man i skyddsrummen från ett par timmar till högst ett dygn. Man ska inte räkna med att behöva sitta där väldigt länge, att behöva ”flytta in” i skyddsrummet. Här är man tillfälligt.
Tekniskt sett går det att göra skyddsrummen till väldigt simpla ”hotellrum” – fast med stora begränsningar.
— Allt beror på vilka grejer man tar med sig själv. Det finns inte jättemycket utrustning här på förhand, som gör det bekvämt. Man har i princip bara vattentunnor och provisoriska toaletter (liknande utedass) färdigställt när man kommer ned.
Hon förklarar att varje person ska ha så det täcker de absoluta behoven. Exempel är konserverad mat, vattenflaska, sittunderlag, varma kläder och sovsäck.
— Man kan även behöva ta med saker för särskilda behov, såsom läkemedel. Viktigast är att kunna klara sig på obestämd tid. Och för att det inte ska bli för tungt är rådet att kunna rymma allt i en vanlig ryggsäck. Ett annat tips är att ta med sig en bok – för att ha något att göra.
Mobiltelefoner ska bara användas om de verkligen behövs och för dess grundläggande ändamål: Att ringa eller sms:a. Orsaken är att det finns få eluttag, som i sin tur ska delas mellan hundratals personer.
— I värsta fall fungerar inte elen heller. Då kan det vara bra med en ficklampa eller pannlampa också.
Hanna Lindström vill uppmana de som kan att läsa foldern ”Om krisen eller kriget kommer”. Där finns en behändig checklista med saker att ta med.
— Den skulle jag rekommendera att kolla på, om man i alla fall vill ha ett start-kit med vad som behövs i ett skyddsrum.
