Överklaganden har stoppat skogsbruk – Besparingsskogen gör minusresultat

Samtliga avverkningsanmälningar som Älvdalens Besparingsskog lämnat in är överklagade och stoppade. Något som nu leder till att Besparingsskogen för första gången kommer att redovisa ett minusresultat.

I ena vågskålen finns bevarande av biologisk mångfald och i den andra vågskålen skogsbruket. När det gäller skogsbruket handlar det framför allt om det så kallade trakthyggesbruket. Det är när skog över ett större område återplanteras efter avverkning.

Det är de avverkningarna som är de vanligaste i de stora skogarna i norra och västra Dalarna. För Älvdalens Besparingsskog, som äger 75 000 hektar skog varav ungefär 58 000 är produktiv skogsmark, handlar det om stora skogar där avverkningarna nu stoppats efter olika överklaganden från föreningar.

Just nu är det i stort sett bara bestånd med contortatall som kan avverkas. Första gallring av tallbestånd pågår också.

— Skogsstyrelsen har nu hunnit jobba ikapp sig efter de akuta insatserna efter stormen Johannes och vi fick tillbaka ett antal anmälningar som vi kompletterat och som nu är under behandling igen, säger Kristin Haga som är förvaltare på Älvdalens Besparingsskog.

När en avverkningsanmälan är klar placeras den i en traktbank och skogsbolag kan då använda den i planeringen för en kommande avverkning.

— I förra veckan skulle vi inleda en slutavverkning på en trakt där Skogsstyrelsen i februari meddelat oss att avverkning kunde inledas. Då försökte Naturskyddsföreningen överklaga beslutet om att tillåta avverkning, men Skogsstyrelsen avvisade då överklagan med anledning av att överklagandetiden gått ut.

— Då Naturskyddsföreningen i sitt försök att överklaga hänvisat till nya artfynd hade Skogsstyrelsen inget annat val än att inleda en tillsyn av det avverkningsanmälda området. Därmed kunde vi inte inleda avverkningen som tänkt.

I Älvdalen inleddes raden av överklaganden 2025, ofta med hänvisning till att det förekom rödlistade fåglar eller växter i den aktuella skogen. Många överklaganden handlade om tretåig hackspett och orkidén knärot.

Skogsstyrelsens beviljade avverkningar och de som då tillåtits genom så kallade nollbeslut överklagades till Mark- och miljödomstolen av Naturskyddsföreningen. Domstolen valde då genomgående att skicka tillbaka överklagandena till Skogsstyrelsen för vidare utredning.

Mark- och miljödomstolens beslut innebar också inhibition, det vill säga att skogsägaren inte får göra något med skogen i väntan på ny utredning.

— Vi har nu ett tjugotal stoppade avverkningar och det för med sig en rad utmaningar både för oss och våra entreprenörer, men även för samhället som helhet, säger Kristin Haga.

Under våren fanns det jobb med att hantera den stormfällda skogen och nu finns avverkningar av contortatallar.

— Contortatall är något vi försöker fasa ut, men samtidigt har det inte kommit några överklaganden när det gäller bestånd med contortatall, säger Kristin Haga.

Älvdalens Besparingsskog avsätter upp mot 30 procent av skogen för att bevara skyddsvärda miljöer. Det är en högre siffra än vad många andra väljer att avsätta.

— Vi vill att vår skog ska få bli gammal, ofta 120 år, innan den avverkas. Det innebär också att det av naturliga skäl finns naturvärden att ta hänsyn till och det försöker vi verkligen göra.

Sedan regeringen förändrat reglerna för skogsbruk och knärot är det numera främst fåglar som påverkar beslut, liksom tjäderspel.

Det är inte enbart Naturskyddsföreningen utan även Birdlife Sverige som bevakar avverkningsanmälningar och då handlar det om fågellivet.

— Vi vill verkligen att bevara det som gör skyddsvärt och den biologiska mångfalden, men samtidigt så vill vi kunna bedriva vårt skogsbruk. Det är ju ändå det vi gjort i alla år och mycket därför finns den biologiska mångfalden i våra skogar.

Kristin Haga lyfter det stora värde som skogen innebär för glesbygden dit Älvdalen hör.

— Under de senaste tio åren har vi kunnat betala ut 260 miljoner kronor i olika bidrag. Det handlar om allt från stöd till skogsägare som till gärdsgårdar på fäbodar eller solceller på bystugor, men vi var också med och stöttade Älvdalens nya skola.

Lägger man till Särna-Idre Besparingsskog handlar det om närmare 300 miljoner som lämnats ut i bidrag under den senaste tioårsperioden.

— Till det kommer vår personal som nu är väldigt bekymrade och likaså alla våra entreprenörer som vi värnar, säger Kristin Haga.

— Vi gör vårt bästa för att hålla våra entreprenörer med arbete.

Det handlar om allt från markberedning, plantering, röjning och skötsel fram till avverkning och transporter av virket.

— Vi ser ju också en utmaning för sågverk och deras tillgång på timmer. Konsekvensen för samhället är större än vad jag tror många här i Älvdalen förstår.

Fredrik Nilsson är förvaltare för Besparingen i Transtrand och Lima och han delar Kristin Hagas synpunkter.

— Det var i Älvdalen som överklagandena tog fart 2025 och sedan har det kommit hit till oss.

— I Lima har vi en avverkning kvar sedan är det stopp medan vi har möjlighet att avverka 25 procent av det vi planerat i Transtrand, säger Fredrik Nilsson.

Fredrik ser ett långsiktigt problem för skogsbruket och speciellt för besparingsskogar som producerar fint timmer som får växa långsamt i skogarna runt Lima och Transtrand, precis som i Älvdalen och Särna-Idre.

— Det som nu sker kommer att få en inverkan på lokalsamhällena. Besparingsskogarna i Lima och Transtrand delar ut omkring 25 miljoner om året i olika bidrag.

— Arterna de hittar i våra skogar gör de tack vare att vi skött skogen på ett bra sätt under alla år, säger Fredrik Nilsson.

Magnus Larsson är koncernchef för Fiskarheden och pekar på de problem som nu väntar träindustrin.

— Vi har en utmaning att få det timmer vi behöver på sikt och en risk som kommer är att vår massaved ersätts av kinesisk snabbväxande eukalyptusträd, säger Magnus.

— Det jag förväntar mig är att de stora naturreservaten också inventeras. Jag är ganska övertyga om att där finns gott om skyddsvärda växter och fåglar i reservaten som ofta ligger intill de skogar som Besparingen sköter.

— Det skulle behövas fler referenser och då inte minst från reservaten som finns här, säger Magnus Larsson.

Siljan News har sökt Naturskyddsföreningens skogsansvarige.