
Tio trotsade regnet i FramGången – hälften vandrade i mål
Även om det regnade mycket när FramGången 2025 hölls denna fredag till lördag, kunde fem av tio tappra vandrare gå i mål efter drygt nio mil längs Vasaloppsleden. Tiden stannade på ungefär 1,5 timmar – vilket var under det utsatta målet på 24 timmar. Det var samtliga nöjda med.
”Ute på stående fot, blöt, trött, med fötter som kändes som de gick på glödande kol, med ett pannben som fått jobba ordentligt sista 15km”, konstaterade deltagaren Therese Björklund.
Redan vid starten i Berga By vid 12-tiden misstänkte några av vandrarna att det skulle bli kämpigt. Ständigt regn gjorde också att vissa partier blev leriga samt svåra att passera utan att sätta fötterna i blöt (något som påminde om 2023 års vandring).
Nyheten för denna tredje officiella upplaga av FramGången var att en följebil hängde med, i vilken vandrarna kunde lämna packning vid varje kontroll.
”I år hade vi ett helt team av funktionärer som samarbetade kring eventet, vilket var toppen. Allt var bra utom vädret”, säger FramGångens arrangör Ellinor Forslund.

Vandrarna fick även tillgång till två tält. Vid två av de fyra kontrollerna fick de ta skydd, när väderleken blev för utmanande. Givetvis fick de också fika; exempelvis kaffe, korv med bröd och morotskaka.
Först runt fyratiden klarnade det upp och det blev betydligt enklare att ta sig fram. Trots detta bröt en efter en (till följd av smärta eller att de inte mådde bra).
Vid de sista av de 94 kilometrarna var hälften – fem av tio – på väg mot slutdestinationen. Runt 10.30-tiden på lördagsförmiddagen skymtades dessa vandrare vid klockstapeln i Mora och kort därefter passerade de byggnadsställningarna till portalen utanför Vasaloppets hus.
Fem hade klarat det, de hade vandrat hela Vasaloppet i ett sträck. Och när de kollade på klockan var segern ett definitivt faktum: 22 timmar och 29 minuter var över 1,5 timme under den utsatta 24-timmarsgränsen.
”Efter fyra kontroller samt en nattöppen butik i Evertsberg så sprang jag sista 100 metrarna in i mål i Mora. 22h och 29min ute på stående fot, blöt, trött, med fötter som kändes som de gick på glödande kol, med ett pannben som fått jobba ordentligt sista 15km”, sa deltagaren Therese Björklund, som gick hela sträckan.
Trots detta var det skönt att ha klarat det.
”Ett leende på läpparna av upplevelsen och bedriften”, säger hon.
Efter målgång väntade pizza för samtliga deltagare. Där kunde de prata minnen från vandringen – liksom skratta över smärtan.
Samtliga deltagare fick dessutom en dalahäst som belöning, ytterligare ett pris som delats ut efter varje års vandring.

Arrangör Ellinor Forslund var en av de som fick bryta. Hon var rejält besviken, men när hon samlat sig såg hon ändå till helheten:
”Jag känner mig glad och tacksam när jag tänker på årets event även om jag tyvärr inte kunde fullfölja hela vandringen själv. Jag är glad att skapat en fantastisk upplevelse och minnen för livet hos andra människor”.
Nästa år hoppas hon att ännu fler upptäckt tjusningen i att vandra tillsammans med andra, längs den klassiska sträckan.
I syfte att nå ut till en större publik byter FramGången nu namn till UltraGången.
”En sak som jag ska satsa på ordentligt är marknadsföring av eventet. Därav att det byter namn. Alla evenemang som handlar om distans heter något med ’ultra’ och man förstår direkt vad UltraGången innebär: En lång promenad. Alltså ser jag fram emot UltraGången 2026”.
