Starka reaktioner när friskvårdsprofilen avvecklas: ”Kastas bort”

Fyra av de tidigare elever som reagerat starkt på att gymnasiets friskvårdsprofil avvecklas menar att detta försämrar utsikterna till såväl god hälsa som arbete. Fördelarna med att ha kvar profilen.

— Söktrycket till utbildningen har varit stort. Man utvecklar nämligen det intresse som finns hos många unga, säger Emil Andersson.

Åtgärderna tas för att få en budget i balans. Två av åtgärderna innebär idrottsliga ändringar på gymnasiet: Att LIU-inriktningen fotboll kapas med en halv tjänst, men också att friskvårdsprofilen avvecklas.

Snarare än att behålla profilen omvandlas den till ett individuellt val för elever som ska börja årskurs två.

Därtill sparas 1,5 tjänster. Detta låter kanske bra ur ett ekonomiskt perspektiv. Dock ser många tidigare elever saken annorlunda. Fyra har trätt fram för att förklara varför. Elin Wik är en av dem.

— Det säger sig självt att saker inte kommer vara sig likt efteråt. Vi har kollat på det här med individuellt val och ser att det inte kommer vara tillgängligt för elever som går första året. Valet läser man först i årskurs två och tre, säger hon.

Friskvårdsprofilen består av alltifrån vandring till att paddla kajak, till skidåkning. Dessutom utbildar den ledare inom aktiviteter som fotbollslekis, ”Alla på snö” och entreprenörer såsom Trollgympa.

Elin förklarar att detta i högsta grad är en yrkesutbildning, vilket är efterfrågat på arbetsmarknaden.

— Om man läser ekonomi så har man visserligen redan en yrkesutbildning – men Friskvårdsprofilen skapar mer möjligheter. Det är en lyx att kunna gå ut med en PT-licens. Det är otroligt unikt.

Sammanlagt försvinner 300 poäng från programmet med den beslutade avvecklingen; från 500 poäng till 200 som individuellt val.

Snarare än att eleven läser fem kurser på tre år – mellan åtta och nio timmar i veckan – kommer eleven studera tre timmar i veckan, först efter det inledande gymnasieåret.

— Man säger att det ska vara tillgängligt för fler, men som individuellt val blir den bara tillgänglig för några högskoleförberedande program. Innan har möjligheten funnits att läsa träningslära 1 och en aktivitetsledarskapskurs som individuellt val vid sidan av, säger den tidigare eleven Emil Andersson.

Han säger att den största delen av de runt 90 elever som idag går friskvårdsprofilen kommer från Orsa och Älvdalen. De bidrar till att fylla kvoten på ungefär 30 elever per årskurs.

— Och söktrycket till utbildningen har varit stort. Man utvecklar nämligen det intresse som finns hos många unga. De blir också bekvämare med att leda träningsaktiviteter.

Bland de tidigare eleverna från Älvdalen finns Elin Schröder.

— Det är oftast dessa som stannar kvar lokalt, de som gått friskvård, med erfarenhet om träning och hälsa. Nu känns det som det kastas bort – vilket är synd. Ett individuellt val kommer inte ge samma goda effekt, säger hon.

Fler som reagerat är Gustav Olsson. Han blev platschef på Actic Mora efter gymnasiet. Möjligheten dök delvis upp då han gått friskvårdsprofilen, med inriktning på personlig träning.

— Profilen hade en salig bredd. Dels är det grundkurserna inom idrott. Sedan är det idrott och hälsa 2 – som blir en inkörsport till vardagsmotionen tillika generellt god hälsa, säger han.

Med utgångspunkt i skollagen understryker Gustav att gymnasiet ska närma sig arbetsmarknadens behov. Och vad gäller friskvård breddas fältet ytterligare.

— Friskvård ger möjligheten för de som studerar akademiskt att få en yrkesutbildning. Ska de studera vidare känner de att de har något i ryggen; de kan tjäna pengar medan de pluggar.

Något han reagerar på är att program och idrott som inte har sökande med upp till 60 procent av organiserade utbildningsplatser ska beläggas med nollintag, från hösten 2026. Det tycker han är fel.

— Varför backar man inte bandet och tar in det nu i stället, som arbetsförhållande? Sedan får efterfrågan avgöra vad som ska försvinna. Då ser man vad deltagarna vill ha och utgår inte från magkänslan, ”friskvården ska huggas av”. Man borde ha en genomtänkt konsekvensanalys och sedan vara transparent med den. Förarbetet känns inte grundligt. Det känns lite som att man inte använder medborgarnas skattepengar på rätt sätt. Man ska höra vad folk vill – vad gymnasiet vill och behöver.

Med rätt grund skapas en förbättrad folkhälsa och därmed kan fler generationer skapa sig goda vanor vad gäller motion – att motverka stillasittandet.

— Genom det här har jag fått både min mamma och mormor till att träna mer. Alltså blir det en flerstegsraket. För folkhälsan är det stora problemet i samhället, att få i gång folk.

En insamling har startats på sajten Mitt Skifte, i syfte att rädda friskvårdsprofilen. Den har för närvarande över 450 underskrifter.