
Nu laddar Eclipse för 2026 – når ny publik internationellt
Bandet Eclipse har haft ett fartfyllt 2025. Sångaren tillika Solleröbon Erik Mårtensson har på senare år fått resa runt i hela världen med sitt band. Fortfarande finns det mycket att bjuda på från deras sida – trots att de aldrig riktigt slagit igenom internationellt.
— Vi är inte stora någonstans. Ändå drar vi publik, säger sångaren.
I studion på Sollerön finns souvenirer från hela världen. Endera pryder LP-omslag väggarna. Endera syns små souvenirer, som tagits med från resor utomlands.
På denna plats skapar Erik Mårtensson till Eclipse – rockbandet som lyckades slå igenom för 25 år sedan. Erik har sina rötter på Sollerön och har de senaste veckorna kunnat landa, för att vara med familjen samt skapa låtar för framtiden.
Sedan starten har det blivit över 500 alster, både till det egna bandet och till andra (typ dansband och heavy metal). Vad gäller Eclipse så är de fortfarande ”still going strong” och ger inga indikationer på att trappa ned. Detta trots att de haft ett lugnare 2025 än 2024 och 2023.
— Året för Eclipse har varit lite lugnare än vanligt. De två åren dessförinnan var helt galna i jämförelse, men det har ändå varit mycket. Alldeles nyligen var vi ute på en Europaturné i två och en halv vecka; bland annat i Tyskland, Belgien, Österrike, Schweiz och Italien, säger Erik Mårtensson.

På Stockholms Musikkonservatorium började berättelsen om Eclipse. Erik studerade där och träffade Magnus Eriksson, blivande gitarrist i bandet.
— Vi höll ihop från början. Han lirade Deep Purple och vi hade samma musiksmak. Vi hade mycket gemensamt.
Dessa två har varit med hela tiden; övriga bandmedlemmar har kommit och gått, något som de kunnat lösa. 2001 gjorde Eclipse ett första trevande försök till ett album (Act of Degradation).
— Det var svårt att spela melodiös hårdrock till en början. Vissa tyckte det var idiotiskt med den musiken, för allt skulle vara extremt nischat. Det skulle inte vara något man blev glad av. Men allteftersom åren gått har det blivit okej med nästan vad som helst.
Med tiden har det blivit ytterligare tio album. Först 2015 kände de sig säkra nog – tillräckligt etablerade – för att börja turnera.
Fastän namnet på bandet låter häftigt i mångas öron så är det inget märkvärdigt, vill Erik Mårtensson mena.
— När vi gjorde skivan så bollade vi idéer och Eclipse var det minst dåliga vi kunde komma på. Idag fungerar namnet mindre bra, då så mycket heter Eclipse. För att nå ut satsar vi i stället på originella albumtitlar med påhittade ord; typ ”Armageddonize”, ”Monumentum” och ”Megalomanium”.
Att Erik skulle bli sångare var ingen självklarhet, utan en ”nödlösning”.
— Det var verkligen inte självklart. Jag är gitarrist från början och det var på ungdomsgården Rockfokus som vi bestämde att jag skulle sjunga. Ingen av oss sjöng bra, men min lät minst förskräcklig. Nu har man sina 10 000 timmar på sång och publiken skulle nog bli besviken om det inte var jag som sjöng i bandet.
Så nog har musiken varit en viktig del av hans liv, fast för honom var det något annat som gällde från början.
— Mitt stora intresse som liten var motocross och det var oväntat för många att jag gick från ”Motocross-Erik” till ”Musik-Erik”. Men så bröt jag foten som 18-åring. Det fanns inte mer att göra än att spela musik. Och det karriärsvalet var nog bättre i slutändan.

Idag har Eclipse besökt de flesta världens kontinenter. Det går att tro att genomslagskraften varit enorm. Så är det icke, enligt sångaren.
— Vi är inte stora någonstans. Ändå drar vi publik. Åker vi till Tokyo eller Karlsruhe så kommer folk på våra gig. Fansen är inte många, men de kommer. När vi gjorde vår första spelning någonsin i Brasilien – sedan Mexiko och USA – var det ganska bra tryck.
Långa resor skapar jetlag. Att hålla sig pigg är utmanande, men med rätt inställning fungerar det.
— Att resa runt mycket till USA eller Sydamerika är lite jobbigt. Kroppen blir upp-och-ner. Reser man runt i Europa har man däremot en Nightliner som man sover i. Det blir ens hem och det föredrar jag före ett hotell. Ibland är det som att åka på skolresa; ganska avkopplande.
Eclipse deltog i Melodifestivalen 2016 (med ”Runaways”). Någon comeback i detta forum räknar han inte med.
— Låten var inte skriven för ”Mello”, utan var en låt som jag hade liggandes. Däremot var det bra för att slå igenom för den svenska publiken. Man ska ändå inte ta åt sig äran att ha bidragit till ”hårdrockskulturen” i Melodifestivalen. Ska man sammanfatta: Upplevelsen var kul, men inget jag skulle vilja göra igen.

Å andra sidan: Med så många låtar som Erik producerat har några hamnat i lite oväntade forum. Norska Melodi Grand Prix är en av dem.
— Då hette bandet Ammunition. Det var 300 röster från att vinna och jag trodde vi skulle ta hem det. Så blev det inte.
Som band är det viktigt att en person inte gör allt. För Eclipse del har det blivit bättre. Musiken är en del, bokningarna en annan. Det gäller att medlemmarna delar på arbetet – utan att bli osams.
— Det minsta man gör i ett band är att spela musik ihop och det mesta är resandet. På scenen är man bara några timmar åt gången. Resterande tid umgås man. Därför har vi ett otroligt stabilt band. Behöver vi hitta nya medlemmar, som en ny trummis, beror det på andra orsaker än osämja.
Ingenting tyder på att solen snart går ned för Eclipse. 2026 har redan många bokningar och förhoppningen är att nå ut till ny publik.
— Nästa år blir det Japan igen. Annars är det många festivaler i sommar, många i Sverige. Vi har ju spelat mycket här – men jag saknar att spela mer på hemmaplan. För egen del vore Mora kul att få till under året som kommer, säger Erik Mårtensson.