Nu har schack kommit till Sollerön: ”Har fått en boom”

Siljans Schacksällskap startade nyligen på Sollerön. Detta är en efterlängtad etablering för sällskapet i Mora, som tidigare hållit till i Siljansnäs. Medlemmen Jan-Erik Häll förklarar att det är ganska enkelt för en nybörjare att bli en duktig schackspelare.

— Efter tre eller fyra omgångar börjar man känna en anledning till att spela schack, säger han.

Sedan ett par veckor tillbaka finns det möjlighet att testa på schack i Företagshuset på Sollerön. Siljans Schacksällskap träffas varannan lördag (nästa gång den 11:e oktober), för att spelare ska kunna lära sig samt utveckla sin egen förmåga att lösa logiska problem.

— Det har passat väldigt bra att starta upp här. Tidigare har vi åkt till Siljansnäs (sockenstuga) för att träna, säger Jan-Erik Häll, medlem i schacksällskapet.

Förhoppningen är att några från Mora också gillar den världsberömda aktiviteten.

— Vi får se hur stort intresset är. Men schack har fått en boom i och med att så många har det på sina telefoner. När man däremot spelar live, så kan några knappt ställa upp pjäserna rätt. Ändå kan de vara superduktiga på att spela.

Anledningen till att de först var i Siljansnäs var att många var intresserade där. Bland annat fanns de som ville möta Alve Wagenius, en av de yngre i sällskapet – som har visat sig vara en hejare på blixtschack.

— Vi har åkt runt på Sollerön för att hitta schackmotstånd till honom, men vi har behövt söka över ett större område innan någon ville, säger Jan-Erik.

Spelsätten är många, alltifrån att tävla på tid till att ta dra ned på tempot.

— I vissa fall – som med blixtschack – gäller det bara att hitta det minst dåliga draget hela tiden. Man behöver inte ha en djupare plan. Själv föredrar jag varianten korrespondens. Då kan man göra ett drag om dagen, fundera och komma tillbaka senare. Men det finns många sätt att spela på.

Han förklarar att de har bra lärare från Siljansnäs som lär ut vid varje tillfälle. Därför borde det inte dröja länge innan en nybörjare känner sig duktig.

— Efter tre eller fyra omgångar börjar man känna en anledning till att spela schack.

Nivåskillnaden märks nästan omedelbart, från att gå till att veta hur pjäserna ska flyttas till varför de ska flyttas på ett visst sätt

— Förstår man saker som ”öppningar”, ”positioner” eller att ”bygga stegar med bönder” så blir det väldigt intressant, säger Jan-Erik Häll.