Moras krematorium byggs ut: ”Behöver göras”

Kyrkorådet i Mora församling beslutade häromdagen att bygga ut samt införskaffa en ny teknisk anläggning till krematoriet på Mora Nya Begravningsplats. Detta efter en förfrågan från kyrkogårds- och fastighetschef Åsa Hanses, som förklarar behovet.

— Här i Mora kremerar vi inte bara åt oss själva. Vi har ett ganska stort upptagningsområde, säger hon.

Krematoriet i Mora invigdes tillsammans med S:t Mikaels kapell på Broåkern 1954. Sedan dess har flera renoveringar skett och en ombyggnation skedde år 2000, då krematoriet också återinvigdes under hösten.

Årligen görs 800 till 900 kremationer här. Till dessa används en engelsk ugn som drivs av gasol. Reningstekniken med filter beläggs med 300 gram aktivt kol vid varje kremering. Till dessa återvinns kylvattnet via en 62 000 liter stor ackumulatortank – som sedan bistår med värme till kapellet samt kringliggande byggnader vid kyrkogårdsförvaltningen.

Ju längre tiden gått, desto större har behovet blivit att bygga ut och skaffa en ny krematorieanläggning.

Kyrkogårds- och fastighetschef Åsa Hanses var den som lyfte frågan först.

— Själva tekniska anläggningen – med ugn, rökavkylare och filter – har en ungefärlig livslängd på 20 till 25 år. Naturligtvis har man bytt ut saker under årens gång, men det finns vissa saker som behöver göras utöver det. Till exempel murar man om botten på ugnen vart tredje år och hela ugnen vart sjätte år. Ändå blir dessa delar helt enkelt för gamla, säger Åsa Hanses.

Krematoriets samhällsfunktion är väldigt stor, understryker hon, då fler orter använder sig av det.

— Här i Mora kremerar vi inte bara åt oss själva. Vi har ett ganska stort upptagningsområde. Räknar man bort Kiruna, som har ett enormt område, så har vi rent geografiskt det största i landet inräknat både Götaland och Svealand.

Idag finns ingen central styrning för var ett krematorium ska ligga. Snarare styrs det av lokala beslutsfattare.

— Politikerna fattar beslut om krematoriet ska finnas kvar eller läggas ned. Det är galet, men så är det. Fast skulle Mora lägga ned sitt krematorium behöver stoftet köras någon annanstans.

Det närmaste krematoriet finns i Falun. Kapaciteten är dock begränsad där, i jämförelse med Mora.

— De menar på att de inte kan hjälpa oss med särskilt många kremationer. Skulle det bli hårt mot hårt så vore det ändå möjligt. Tittar man på vad de skulle kunna, så vore 200 till 250 om året möjligt.

Ytterligare en ort med krematorium är Ludvika, men också Bollnäs i Hälsingland och Sandviken i Gästrikland.

— Även de kan ta emot ungefär en fjärdedel av stoftet. Men det skulle bli enormt långa transporter och ganska osmidigt.

I runt fem års tid har Åsa Hanses haft kontakt med förtroendevalda i syfte att förnya den tekniska anläggningen. För ett år sedan togs ett första beslut om utredning gällande kostnader.

Vid senaste kyrkorådet i torsdags togs så ett definitivt beslut och den beräknade kostnaden för projektet kommer landa på 50 250 000 kronor inklusive moms – vilket innebär att församlingen måste ta lån.

Trots detta vill Åsa Hanser understryka att det inte handlar om ett krematorium som byggs från grunden. Snarare ska de delar bytas ut som ser till att Mora kan bibehålla samma kapacitet.

— Vi ska inte bygga ett helt nytt krematorium, utan man ska införskaffa en ny anläggning samt göra en utbyggnad av lokalerna. Vi hoppas man kan börja med bygget 2026; det beror på vissa parametrar.