Michael hoppas på en härlig OS-repris

2022 i Peking fick Michael Forslund vara med och fira ett OS-guld tillsammans med Sandra Näslund.

När OS denna gång går i Italien hoppas den Morabördiga landslagstränaren på en härlig repris.

Det då svensk skicross stora fixstjärna gjort en otrolig comeback efter lång skadefrånvaro.

— Ja, det har gått väldigt bra, bättre än förväntat, säger Forslund om sin adepts lite sensationella återkomst som resulterat i tre raka segrar i inledningen av världscupen.

När vi pratar med Michael återstår två tävlingar innan han, övriga i tränarstaben och hela skicrosslandslaget får ta julledigt. Han befinner sig i Innichen i OS-landet Italien och det var just i Innichen som hans egen karriär tog slut för snart tio år sedan.

— Det hade varit mycket skador på vägen. Det har handlat om hjärnskakningar, nackfrakturer och när jag i Innichen drog korsbandet i ett knä, ja då fick det vara nog, berättar han.

Om vi tar det från när han var ung hemma i Mora, så började han med alpint. Men när han inte fick ut det han ville från den vanliga utförsåkningen provade han i stället skicross, som då var en ny disciplin på den tiden.

— Jag tyckte det var fantastiskt roligt med skicross. Då jag började var det mest en kul grej, så jag har ju varit med hela vägen från start till att det blivit allt mer seriöst.

Under elva år var han landslagsåkare och han har fått uppleva två OS som aktiv, i Vancouver 2010 och i Sotji fyra år senare. Han har som främsta merit en pallplats i världscupen, 2015 i Åre, då han blev trea.

— Sedan har jag några fjärdeplatser också, berättar Forslund.

Efter säsongen 2015/16 fick det vara nog med alla skador och Michael lade ner sin aktiva karriär efter elva år i landslaget. Men skidor fortsatte han jobba med. Vid den tiden hade han flyttat till Åre, där han bor än i dag, och fick anställning på Åre Skidsport.

Men det dröjde bara ett år efter att han själv slutade som aktiv innan han var tillbaka i landslaget, då som ledare.

— Första året jobbade jag mycket administrativt. Sedan var det en av tränarna i landslaget som bytte jobb och då fick jag frågan om jag ville bli landslagstränare.

Två år efter att han lagt av blev han tränare i det landslag som han själv tillhörde som aktiv i mer än ett decennium.

— Visst saknade jag vissa delar av skicrossen, så jag var inte svår att övertala, säger han med ett skratt.

Forslund är under en ”normal” säsong en av två landslagstränare, där Erik Iljans har huvudansvaret.

— Nu när det är OS-säsong så är vi faktiskt tre tränare. Vi har fått hjälp av Tove Alenius, det känns bra att vi kan sprida ut arbetet på tre personer.

Den Morabördige 39-åringen poängterar hur mycket han trivs i sin roll som tränare.

— Det känns kul att kunna ge tillbaka, att kunna hjälpa nån i deras karriär. Jag har ju rutin då jag själv varit aktiv och det är riktigt roligt när det går vägen för åkarna i laget.

Den stora stjärnan i det svenska landslaget är förstås Sandra Näslund. Hon har haft en skadefylld period, men är tillbaka i gammalt gott slag.

— Hon var orolig här under hösten, tyckte inte att formen var där. Åkningen sitter i ryggen på henne, men visst har det gått bättre än förväntat, säger Michael om svensk skicross fixstjärna.

Näslund kommer till OS i februari som en av de stora svenska guldfavoriterna. Men det finns även medaljhopp på herrsidan, menar Forslund.

— David Mobärg vann den totala världscupen 2023/24 och han har stigande formkurva. Sedan har vi hans bror Erik som är en duktig mästerskapsåkare. Han har bättre resultat på OS och VM än i världscupen, så Erik kan man aldrig räkna bort.

Bröderna är från Undersåker, som ligger åtta mil väster om Östersund. Sandra Näslund kommer från Kramfors. Tyvärr finns det inga aktiva åkare från Dalarna i landslaget, utan man får nöja sig med Mora-Forslund som ledare.

Efter tävlingshelgen i italienska Innichen satte sig Michael i bilen för att åka hem till Mora och fira jul med sin familj. Det var dock ytterst nära att det här skulle bli en jul utan hans far Mats, en mångårig ledare inom IFK Mora Alpina.

Vi hade i mitten av november ett reportage med Michaels pappa som i maj i år drabbades av hjärtstopp. Men tack vare ett rådigt ingripande från hustrun Karin överlevde Mats mot alla odds ett hjärtstopp i hemmet.

— Jag fick en chock när syrran (Anna) ringde och berättade det. Vår farfar lever, så jag trodde Anna menade honom, men så var det inte. Succesivt har pappa blivit bättre och bättre och jag skulle säga att han nu är han tillbaka 100 procent.

— Det är som mamma brukar säga; ”Det var meningen att det skulle gå som det gjorde”. Man ska aldrig räkna bort pappa, säger Michael som förstås är enormt tacksam att hans far lever efter traumat i hans föräldrahem för drygt ett halvår sedan.

Efter julfirande med familjen i Mora och nyårsfirande hemma i Åre. Blir det fortsatt satsning mot säsongens stora höjdpunkt; de olympiska vinterspelen i Italien i februari.

Efter vårt samtal hann Sandra Näslund med ytterligare två pallplatser, så på fem tävlingar har 29-åringen efter comebacken vunnit fyra samt en tredjeplats.

Så snacka om att Näslund sätter favoritstämpel på sig själv med dessa resultat.

— När Sandra tog guldet i Peking, det glömmer man inte i första taget, säger Michael som förstås gärna vill vara med om ett nytt guldfirande.

— Visst känns det bra, men sport är sport, man vet aldrig vad som kan hända. Men visst är känslan inför OS mycket bra, konstaterar landslagstränaren från Mora.