Färre sjuka från jobbet – mål med kommunens nya projekt

I februari påbörjar Mora kommun ett nytt projekt i syfte att minska sjukfrånvaron i kommunens verksamheter. Projektet sträcker sig över tre år och syftar till att bland annat ge chefer bättre förutsättningar att arbeta förebyggande, samt upptäcka psykisk ohälsa som leder till sjukskrivning – vilket i synnerhet behövs inom vården samt skolan.

— Det finns sällan en enskild orsak och det är heller inte unikt för Mora, utan ett mönster som syns i många kommuner, säger Tanja Mårtensson, HR-chef på kommunen.

Genom långsiktiga och förebyggande åtgärder hoppas Mora kommun kunna minska sjukskrivningarna inom kommunens verksamheter. Redan har ett arbete påbörjats för en hälsofrämjande arbetsmiljö. Den ska bidra till gemensamma arbetssätt liksom ett kunskapsbaserat ledarskap i detta arbete.

Inom några veckor inleds det nya projektet, som ska knyta an till kommunens pågående satsning på friskfaktorer och därmed minska sjukfrånvaron.

— Mora kommun har sedan 2024 arbetat med att stärka friskfaktorerna och arbetet bygger på forskning samt verktyg som tagits fram av Suntarbetsliv. Projektet knyter an till denna satsning genom att ytterligare stärka och omsätta friskfaktorerna i ett systematiskt och praktiskt arbete över tid, med särskilt fokus på chefers förutsättningar att arbeta förebyggande. Friskfaktorer är tillstånd i arbetsmiljön som bidrar till att medarbetare mår bra, kan arbeta hållbart och stannar kvar i arbetet över tid, säger Mora kommuns HR-chef Tanja Mårtensson.

Flera faktorer ger en samlad bild till hög sjukfrånvaro. Ett mönster är ändå att de som arbetar med äldre och inom skolan oftare är borta från jobbet till följd av sjukdom.

— Sjukfrånvaron är högst inom äldreomsorg samt för- och grundskola. Det finns sällan en enskild orsak och det är heller inte unikt för Mora, utan ett mönster som syns i många kommuner. Ett av projektets viktigaste syften är därför att förbättra analysen och skapa tydliga faktaunderlag så att insatser kan sättas in mer träffsäkert.

Projektet finansieras delvis av Europeiska socialfonden, en summa på 4,3 miljoner kronor. Ytterligare 2,9 miljoner kronor kommer från kommunens – en total budget på 7,2 miljoner kronor.

— Av projektbudgeten utgör cirka 40 procent medfinansiering av kommunen i form av arbetstid från medarbetare och chefer som kommer delta i projektets aktiviteter, styrning och så vidare. De faktiska medlen från ESF används till projektledning och olika kompetenshöjande insatser, bland annat.

Kommunen kommer successivt följa upp projektet enligt europeisk standard; med statistik som redogör för sjukfrånvaron.

— Uppföljningen sker enligt ESF:s krav med tydligt uppsatta projektmål och indikatorer och kompletteras med en extern utvärderare, som följer projektets resultat över tid. Det kommer ske en löpande uppföljning under projektet som omfattar bland annat sjukfrånvarostatistik, deltagande i insatser samt hur nya kunskaper och arbetssätt omsätts i verksamheterna. Uppföljningen är en jätteviktig del som ska leda till förbättringar i arbetsmiljön i kommunens verksamheter.

Förhoppningen från kommunens håll är att projektet permanentas och att satsningarna blir en naturlig del av den ordinarie verksamheten efter projektslut.

— För att kunskaper och arbetssätt ska bli permanenta krävs bland annat en bred förankring av resultaten längs vägen, att de blir användbara i vardagen för medarbetare och chefer samt att de integreras i det ordinarie arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet, säger Tanja Mårtensson.