Därför höjdes hyrorna med 4,57 procent – så används intäkterna

Malungshem presenterade en hyreshöjning på 4,57 procent för sina hyresgäster, som trädde i kraft vid årsskiftet. Nu motiverar vd Jonas Larsson varför hyran landade på denna nivå och hur intäkterna omsätts i verksamheten.

— Allt utrymme kommer att gå till fortsatt underhåll av våra befintliga fastigheter och investering i nya bostäder, utifrån bolagets roll att lösa bostadsbehovet i kommunen, säger vd:n.

Ekonomin och behovet påverkar hyrorna hos Malungshem. Det vill Jonas Larsson, bolagets vd, betona efter förhandlingarna med berörda parter.

2026 är andra året i den tvååriga överenskommelse som gjordes mellan Malungshem och Hyresgästföreningen – som reglerade hyreshöjningen för förra året och reglerar årets ökning.

— Helt i enighet med Hyresgästföreningen avtalades 2024 en 2-årig överenskommelse som reglerade hyreshöjningen för år 2025 och 2026. Höjningarna har baserats på bolagets och hyresgästens ekonomi och behov. Efter noga avvägning har förhandlingarna lett fram till dessa nivåer i en bra kompromiss.

Malungshem har under åren halkat efter övriga bolag vid en jämförelse av snitthyran. Det är en stor faktor som motiverat att hyran ligger på denna nivå. Men i längden är det inte hållbart, säger Jonas Larsson.

— Även när kostnadsökningarna i samhället är höga och påverkar våra hyresgäster så är det rimligt att Malungshems hyresnivåer behöver öka för att ligga i nivå med övriga bolag, i regioner med liknande förutsättningar.

Dialogen med Hyresgästföreningen handlade om att täcka de stora kostnadsökningarna i samhället, som i sin tur påverkar bostadsbolagen, med hänsyn till vilka behov hyresgästen har och vilken påverkan hyran har på privatekonomin.

— En nära på omöjlig ekvation som alltid leder till en kompromiss.

Fler parter än bara Malungshem och Hyresgästföreningen ingått i hyresförhandlingarna.

— Hyresförhandlingarna utgår sedan ett antal år från den så kallade ”Treparten”, ett avtal som förhandlats fram och undertecknats av Sveriges Allmännytta-Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen. Tolkningen av avtalet har varit det som lokalt har skapat störst motsättningar. För Malungshems del anser jag att ”Treparten” bidragit till att vi idag har en större samsyn och bättre förhandlingar jämfört med tidigare år, därför att modellen utgår från ett antal förutbestämda yttre parametrar – vilka vägs in och viktas i en form av prognosmodell till hjälp för framtagandet av ny hyra. Där ska modellen ta hänsyn till hyresgästens påverkan och behov.

Hur hyresintäkterna kommer att omsättas i Malungshems verksamhet är svårt att svara på. Kostnadsökningarna inom bolaget har ökat till följd av bland annat ökade räntor, elavgifter, VA-avgifter, kostnad för värme samt förvaltnings- och byggkostnader.

— Jag vill därför påstå att, under allt för många år, har höjningarna i princip bara täckt kostnadsökningarna och bibehållit oss på samma nivå. Detta är också en beskrivning som de allra flesta allmännyttiga bostadsbolag i landet kan hålla med om. Det överensstämmer med deras egna förutsättningar; på grund av den ekonomiska verkligheten. Allt utrymme kommer att gå till fortsatt underhåll av våra befintliga fastigheter och investering i nya bostäder, utifrån bolagets roll att lösa bostadsbehovet i kommunen och för att möjliggöra inflyttning till kommunen.

Störst behov av renovering eller byggnation av nya bostäder finns i Sälen. Där växer bostadskön för varje år som går.

Men det finns andra platser där bostäder kommer behövas.

— Om vi åker söderut i dalgången och tittar på området kring tätorten Lima så finns ett behov av att bygga bostäder som är anpassade för våra äldre innevånare, med en förhoppning om att möjliggöra flyttkedjor, men också till viss del kompensera för en allt för stor del av dåligt anpassade bostäder i nuvarande bestånd.

Detta kommer också stärka arbetsmarknaden, understryker Jonas Larsson.

— En uppgradering av befintligt fastighetsbestånd är nödvändigt för att bättre tillgodose de behoven som finns på marknaden, men också för att på sikt skapa bättre ekonomiska förutsättningar i bolagets förvaltning.

Vad gäller huvudorten Malung så finns ett behov av renovering. Detta är ytterligare ett område i vilket hyresintäkterna kommer till nytta.

— Kring huvudorten Malung finns det största antalet bostäder i princip byggt på 60-talet och en bit in på 70-talet. Underhållsbehovet är stort och behovet av fler och bättre anpassade bostäder för en åldrande befolkning ökar, säger Jonas Larsson.