Kommunen riskerar miljonvite – brister på Parkskolan

Myndigheten slår fast att skolan fortfarande brister i arbetet med särskilt stöd och beslutar därför om ett nytt föreläggande – den här gången med ett vite på två miljoner kronor.

Kommunen måste senast den 27 mars 2026 visa att bristerna är åtgärdade.

När Skolinspektionen gjorde sin ursprungliga tillsyn i december 2024 krävdes flera förbättringar. Parkskolan fick då kritik för bristande trygghet och studiero, otillräckligt arbete mot kränkningar, otydliga mobilregler, felaktig hantering av fjärrundervisning samt svaga rutiner kring ogiltig frånvaro.

Vid uppföljningen hösten 2025 konstaterar myndigheten att dessa delar nu är åtgärdade. Mobilregler har skärpts och följs, trygghetsarbetet har förstärkts, rutiner mot kränkningar har dokumenterats och börjat användas, felaktig fjärrundervisning har upphört och uppföljningen av ogiltig frånvaro har förbättrats.

Dessa punkter avslutas nu.

Den centrala bristen som kvarstår handlar i stället om skolans hantering av särskilt stöd. Trots att lärare gjort anmälningar om att elever riskerar att inte nå kunskapskraven har utredningar inte startats skyndsamt. I flera fall har skolan i stället fortsatt med extra anpassningar under lång tid, utan att besluta om att påbörja en utredning.

Dokumentation saknas ofta om när anmälningar gjorts och hur de tagits om hand. I ett av fallen har en elev varit aktuell sedan 2024 men fortfarande inte fått en utredning påbörjad, trots återkommande signaler om behov. Skolinspektionen riktar även kritik mot att vårdnadshavare inte fått ta del av beslut om att skolan inte upprättar åtgärdsprogram.

När sådana beslut inte kommuniceras mister vårdnadshavare sin rätt att förstå situationen, begära ändringar eller överklaga – något myndigheten beskriver som ett tydligt rättssäkerhetsproblem.

Myndigheten bedömer att bristerna allvarligt försvårar elevernas möjlighet att nå utbildningens mål och förenar därför det nya föreläggandet med ett vite på två miljoner kronor.

Kommunen måste nu visa att varje anmälan leder till en dokumenterad och skyndsam utredning, att datumen tydligt framgår, och att alla vårdnadshavare får skriftliga beslut med information om överklagande.

Rektor Karin Sandström, som tillträdde vid terminsstarten, håller med om Skolinspektionens bedömning.

— Kritiken är befogad utifrån de anmälningar som inkommit till elevhälsan under föregående läsår, där rutinen brustit, säger hon.

Hon berättar att hon direkt började arbeta med ärendena som legat sedan våren.

— Flertalet av dessa hade tyvärr utifrån tiden vid besöket inte blivit klara när Skolinspektionen kom i augusti.

Varför det såg ut så här kan hon inte svara på.

— Det har jag som ny rektor svårt att svara på, men vi kan dra slutsatsen av inspektionen att skolan tidigare brustit i rutinen kring hur ärenden hanteras gällande särskilt stöd.

Skolan har nu ändrat sina rutiner och ska följa en tydligare och rättssäker process.

— När ett ärende inkommer till EHT utifrån särskilt stöd tar jag som rektor beslut att en utredning ska starta. Skolan informerar vårdnadshavare om att en utredning startas.

— I båda fallen – om det blir ett åtgärdsprogram eller inte – informerar vi vårdnadshavare. Där finns även information om rätten att överklaga till Förvaltningsrätten i Stockholm.

Om vitet på två miljoner kronor säger hon följande.

— Det är Skolinspektionen som gör bedömningen av vitessumman och det fallet grundar sig på elevernas rätt till stöd för att nå utbildningens mål och att vi brustit i rutiner och dokumentation. Beslutet får vi i skolan förhålla oss till.

Föreläggandet gäller omedelbart. Om bristerna inte är åtgärdade i tid kan vitet tas ut. Beslutet kan överklagas till Förvaltningsrätten i Stockholm.