Höga kostnader för ekonomiskt bistånd

Trots pågående effektiviseringsarbete väntas individ- och familjeomsorgen (IFO) i Ludvika gå med ett underskott på över 14 miljoner kronor vid årets slut.

De största kostnadsdrivarna är fortsatt ekonomiskt bistånd och vårdinsatser för barn och unga.

Ekonomirapporten för januari till juli 2025 visar att IFO i Ludvika kommun överskridit sin periodbudget med 7,5 miljoner kronor. Den främsta orsaken är höga kostnader för ekonomiskt bistånd samt ökade utgifter för vård av barn och ungdomar utanför det egna hemmet. Även inom vuxenvården rapporteras ett ökat behov av skyddsåtgärder, bland annat vid våld i nära relationer.

Bruttokostnaderna för årets sju första månader ligger 14,7 miljoner kronor över budget, men det motverkas delvis av att intäkterna varit 7,3 miljoner högre än beräknat. Den totala driftbudgeten för året är drygt 219 miljoner kronor.

Prognosen för helåret pekar mot ett underskott på 14,2 miljoner kronor. Utan redan vidtagna långsiktiga effektiviseringsåtgärder hade underskottet uppskattats till 21 miljoner kronor.

Även inom barn- och ungdomsvården väntas ett underskott – 9,2 miljoner kronor – till följd av fortsatt högt inflöde och ökade behov av vård, behandling och skydd för unga. IFO uppger att man arbetar metodiskt för att hitta rätt vårdform och minimera ingripande insatser.

Förvaltningen ser vissa möjligheter att minska underskottet inom barn- och vuxenområdet under året. Däremot bedöms det inte realistiskt att underskottet inom ekonomiskt bistånd kan hanteras redan 2025. Däremot pågår långsiktiga projekt för att minska behovet.

Att arbetsmarknadsinsatserna (AMI) nu är en del av IFO ses som en möjlighet att fler ska kunna ta steg mot sysselsättning och i längden självförsörjning. Förvaltningen understryker dock att socialtjänsten inte kan lösa hela problematiken på egen hand.

Social- och utbildningsnämndens ordförande Håkan Frank (M) är av förklarliga skäl inte helt nöjd med utvecklingen. Inte minst med tanke på den relativt goda arbetsmarknad som ändå råder i Ludvika för tillfället.

Social- och utbildningsnämndens ordförande Håkan Frank (M) är av förklarliga skäl inte helt nöjd med utvecklingen.

— Förhoppningen var ju att det skulle märkas mer att det är en god arbetsmarknad. Men cirka hälften av alla hushåll som får ekonomiskt bistånd har språkproblem som gör att de står utanför arbetsmarknaden.

— De har ju gått svenskutbildning, men pratar väl sitt eget språk hemma med familjen och kommer man inte ut i utbildning och praktikplatser blir det svårt. Vi hoppas få ut fler på praktikplatser i September.

Vill de jobba då?

— Det törs jag inte svara på, men förhoppningsvis vill de ut i arbetslivet.

Håkan Franks förhoppning nu är att åtgärdsarbetet ska börja synas i statistiken under hösten.

— Jag tror att det kommer att se något bättre ut vid kommande prognos.

Förvaltningschefen Jonas Fors gör ett tillägg.

— Många vill ut i arbetslivet. Så det handlar inte om ovilja, men man matchar inte arbetsmarknaden. Så det behövs ett samarbete med VBU och vuxenutbildningen.

Jonas Fors påpekar också att det finns flera aspekter som bidrar till kostnadsökningarna för bistånd.

— Det är inte så att antalet bidragshushåll har ökat speciellt. Kostnader ökar när bidragsnormerna ändras och kostnaderna är också kopplade till varje hushåll. Desto större hushåll desto större ekonomiskt bistånd.