
Fler barn än väntat – Ludvika hoppas på pengar från guldläget
Det har kommit fler barn till Ludvika än kommunen räknat med.
Social- och utbildningsnämnden ser nu ett underskott på 12,9 miljoner kronor – och hoppas att delar av det ska kunna täckas av kommunens så kallade guldlägespengar.
— Det är ju ökade kostnader. När det tillkommer elever och barn så blir det i verksamheterna ytterligare arbetsuppgifter som måste utföras, säger förvaltningschef Jonas Fors.
Tidigare prognos pekade på ett underskott på 7,1 miljoner kronor. Nu är den uppdaterade siffran 12,9 miljoner. Av det är 6,1 miljoner kopplade till ökade barn- och elevantal.
— På grundsidan är det 38 elever fler än vad vi hade beräknat. På förskolan har jag ingen exakt siffra, men jag tror det stod att det var mellan 20 och 30 barn, säger Fors.
Enligt Fors bygger ökningen inte nödvändigtvis på fler födda barn, utan på att kommunen räknat lågt – utifrån att födelsetalen varit låga tidigare. Det har nu visat sig att fler barn föds och dessutom att fler familjer flyttat in.
— Vi hade trott utifrån att det var så lågt födelsetal att vi skulle ha färre. Men så kommer det ett antal till, framför allt inflyttade. Kommunen har ännu inte vidtagit några nedskärningar.
— Vi har inte gått och sagt upp personal eller något sånt där. Vi vrider och vänder på vilka inköp vi behöver göra och vilken kompetensutveckling vi ska satsa på. Men det är klart att det påverkar, säger Jonas Fors.
Förvaltningen har fört diskussioner om huruvida guldlägespengar kan användas till det här.
— Vi har pratat om huruvida det finns möjlighet att få guldlägespengar eller om det här borde vara ett ordinarie ramtillskott i stället. Det är ju egentligen fullt normalt att det händer att det kommer fler barn. Men det är inte säkert att systemet är anpassat för det.
Nämndordförande Håkan Frank (M) tror dock inte på någon extra budget under året:
— Det har vi ju försökt med för fem–sex år sedan och det är ju mer eller mindre omöjligt med det regelverk som Ludvika kommun har. Vi har ju inte gjort det under min tid. Så det är relativt osannolikt.
Men han öppnar ändå för att guldlägespengarna kan vara ett alternativ.
— Det finns ju några miljoner orörda där och vi har ju fört diskussionen både politiskt och i förvaltningsledet. Året är ju inte slut än så det finns väl fortfarande ett litet hopp, säger Frank.
Jonas Fors konstaterar att de ökade kostnaderna kanske inte är tillfälliga – vilket kan göra guldlägespengarna till en osäker lösning.
— Vi kommer ju ha de här kostnaderna även på sikt har resonemanget varit. Så även om vi inte har fått ramförstärkning förut så skulle vi behöva titta på en lösning, säger han.
Samtidigt är det klart att behovet av personal har ökat. Enligt Fors har kommunen anställt 17 nya behöriga lärare i grundskolan under perioden juli till december, till en kostnad av 1,5 miljoner kronor.
Totalt arbetar omkring 300 lärare i Ludvikas grundskolor, enligt förvaltningens uppskattning. Av dessa har omkring 65 procent lärarlegitimation. Men enligt Fors kan statistiken vara missvisande eftersom legitimerade lärare ibland undervisar i ämnen de inte har legitimation i.
— Jag själv är ju lärare i samhällskunskap och historia. Om jag undervisar i alla SO-ämnena, då blir jag obehörig i religion och geografi. Då blir jag bara 50 procent behörig i statistiken, förklarar han.
Det här påverkar siffrorna som rapporteras in till SCB och Skolverket. Dessutom räknas inte Kyrkskolan med i officiell statistik eftersom den har engelskspråkig undervisning i vissa klasser.
— Så vi har alltså en högre behörighet än vad den officiella statistiken visar, säger Fors. Avslutningsvis uttryckte Jonas Fors viss försiktig optimism:
— Det känns som att vi har full förståelse för att den här situationen uppstår när kommunen växer. Och det är ju egentligen jäkligt kul. Men vi har ingen modell för hur vi ska ta till pengar.