Fakta pekar på fördelar med betalparkering – ”man kan testa”

Gratis parkering i Ludvika kan snart vara historia. Under torsdagen beslutade kultur- och samhällsutvecklingsnämnden att utreda frågan om avgifter vidare – trots lokal kritik och oro för handelns framtid. Men vad säger någon som studerat frågan objektivt? Och vad visar forskningen när åsikterna skalas bort?

En rapport från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Parkering för hållbara stadskärnor från 2021, slår fast: ”Parkeringsfrågan är ett av de mest kraftfulla verktygen i kommunernas arbete med att skapa attraktiva stadskärnor.”

Rapporten pekar på att gratis parkering ofta leder till att centrala platser blockeras av långtidsparkerare, medan avgifter och tidsregleringar kan frigöra ytor för kunder och besökare.

En av rapportförfattarna är Sophia Hammarberg, trafik- och stadsplanerare på Tyrens AB. På frågan om betalparkering kan bidra till att fler faktiskt handlar i centrum svarar hon följande:

— Det handlar om omsättningen av platser. Om man har oreglerad parkering kan man ju stå där hur länge som helst. Tidsreglering är ett bra verktyg men om man lägger till betalning så kommer man inte stå längre än man behöver. Då blir det omsättning och fler får tillgång till platserna. Örebro har lyckats med just detta.

Kritiker menar att betalparkering riskerar att driva kunder bort. Vad säger du om det?

— Något man kan påpeka är att inte alla besökare till centrum kör bil. Det är väldigt många andra som besöker centrum också. Det finns lyckade exempel där gator omdanats till gågator vilket medfört att antalet besökare ökat, även om bilisterna minskat. Så man ska inte bara se risker utan också möjligheter. Med det sagt kan man ju ha modet att bara testa och utvärdera.

— Parkering är en känslig fråga, därför är min devis att det är viktigt att ta faktabaserade beslut. Många upplever att det finns en brist på parkeringsplatser, men är det verkligen fullbelagt? Har det gjorts beläggningsstudier? Och hur långt man kan tänka sig promenera från en parkeringsplats? Måste man kunna parkera direkt utanför målpunkten eller är det rimligt att gå ett kvarter? Vilka kundgrupper använder parkeringarna? Är det besökare som är avsikten, eller anställda som står där som skulle kunna stå på en pendlarparkering längre bort?

Om Ludvika skulle införa avgifter, vad är viktigast att tänka på för att det ska bidra till en mer attraktiv stadskärna?

— Målet bör vara en balanserad parkeringstillgång, det vill säga varken för mycket eller för lite parkeringsplatser. Avgiftsreglering är ett medel för att uppnå detta. Så man behöver fundera på vilken stadskärna man vill ha.

— Om man bestämmer sig för att införa betalparkering så tror jag att man kommer att få svart på vitt i vilken utsträckning parkeringarna verkligen behövs. Man får en mer sanningsenlig bild. Och som sagt. Man kan testa. Man behöver inte vara så rädd för det.

Även forskningen pekar på att effekterna varierar mellan olika grupper. Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) har i en studie, återgiven på Forskning.se 2016, intervjuat bilister i Linköping.

— De grupper som är mest sårbara om det blir svårare eller dyrare att parkera inne i staden är de som har mest komplext vardagsliv, samt de som bor på platser med begränsad tillgång till kollektivtrafik, sade VTI-forskaren Malin Henriksson i artikeln.

Hon framhöll samtidigt att pendlarparkeringar i utkanten av stadskärnan kan vara en lösning som uppfattas som positiv.

För Ludvika, med knappt 27 000 invånare, återstår nu att väga samman fördelar och nackdelar. Kommunen har ännu inte fattat något slutgiltigt beslut, men erfarenheter från andra kommuner och forskningen visar att parkeringsavgifter kan vara mer än en intäktsfråga – de kan påverka både handeln och stadskärnans attraktivitet.