
Bristande personalkontinuitet i hemtjänsten: ”Vi måste vända den här trenden”
Personalkontinuiteten inom hemtjänsten i Ludvika fortsätter att försämras.
Enligt kommunens egna siffror möter över hälften av brukarna – 51 procent – fler än 20 olika personal under en tvåveckorsperiod.
Det är den högsta siffran på flera år och betydligt sämre än rikets median.
Förvaltningschef Carina Gullemo bekräftar att situationen är allvarlig, men säger att utvecklingen inte ser likadan ut i alla delar av kommunen.
— Det är tre områden som sticker ut: Grängesberg, Hemtjänst södra och Hemtjänst norra. Där har det kommit in väldigt många nya ärenden på kort tid, särskilt efter sommaren. Då hinner planeringen inte med, och det påverkar kontinuiteten direkt, säger hon.
Att antalet brukare ökar snabbt innebär att personalens schema inte hinner sättas på ett sätt som gör att samma medarbetare återkommer till samma personer.
— Vi får se till att alla får sina insatser, men då hinner vi inte alltid skapa team som jobbar kontinuerligt hos samma brukare. Det är en direkt konsekvens av volymökningen, säger Carina Gullemo.
Hon lyfter också sjukfrånvaron som en viktig faktor bakom problemen.
— När många är sjuka kommer fler vikarier in, och då påverkas kontinuiteten direkt. Det är en viktig del av det här.

Kommunen arbetar just nu med att försöka dela upp de största hemtjänstområdena i mindre arbetslag, där personalen följer en mer begränsad grupp brukare. Det är dock ett omfattande arbete.
— Det är jättekomplext. Det handlar inte bara om att dela in grupper. Vi måste ta hänsyn till delegationer, körkort, dubbelbemanning och brukarnas önskemål om manlig eller kvinnlig personal. Det är ett stort pussel att lägga, säger Carina Gullemo.
De tre största hemtjänstområdena har runt 110 brukare vardera, att jämföra med många andra grupper som ligger på omkring 70–75. Samtidigt har brukarnas behov blivit tyngre.
— Tidigare kunde man börja med trygghetslarm och lite service. Nu kommer många in med fyra–fem besök per dag från start. Det är en stor skillnad och kräver mycket planering, säger Carina Gullemo.
Konsekvenserna för brukarna varierar.
— En del tycker det är trevligt med lite olika människor. Andra tycker att det är jättejobbigt att behöva förklara var smöret står varje gång. Det är väldigt individuellt, säger hon.
Det tidigare nationella måttet på kontinuitet i ”Kommunens kvalitet i korthet” har tagits bort, men kommunen fortsätter att följa utvecklingen.
Åsa Bergkvist (S), ordförande i vård- och omsorgsnämnden, säger att området kommer att prioriteras högre i kommande styrdokument.
— Vi måste vända den här trenden. Den nya socialtjänstlagen ställer också krav på fast omsorgskontakt. Det blir allt viktigare att jobba individnära, och då är kontinuiteten central. Det här kommer att vara ett prioriterat område i nästa nämndplan, säger hon.
Hur många arbetslag det kan handla om framöver, eller exakt när förändringarna ska vara genomförda, vill förvaltningen inte sätta en tid på.
— Arbetet pågår, men det tar tid. Målet är tydligt, men det behövs ordentliga genomgångar innan vi kan säga hur det ska se ut i praktiken, säger Carina Gullemo.