”Självklart hade det varit en stor ära”

Inför säsongen 2020/2021 anslöt Matt Caito till Leksands IF. Nu, fem säsonger senare, är den amerikanske försvararen en av grundpelarna i den stomme som finns kvar i laget efter vårens och sommarens ombyggnation, en roll han både accepterat och omfamnar.

— Det slog mig för en stund sedan att jag är näst äldst i laget nu och jag antar att jag tagit mig till den punkten i karriären där man får infinna sig i att vara en av ”gubbarna”! Jag känner mig dock inte så gammal. Vi har så pass många unga killar vars energi smittar av sig och ger en rejäl boost varje gång man kommer till hallen, säger Matt Caito.

Säsongen 2025/2026 är en vecka gammal när jag träffar den snart 32-årige amerikanen i Tegera Arena. Under sina fem säsonger i LIF-tröjan har Matt Caito varit en konstant viktig kugge i försvaret samtidigt som han också är en offensiv motor med sin spelskicklighet i framförallt uppbyggnadsfasen.

Inför fjolåret hade Caito aldrig gjort färre än 20 poäng per säsong i den vitblåa munderingen. 2024/2025 skulle dock bi ett steg tillbaka vad gäller just poängskörden.

— Personligen var det inte min bästa säsong, framförallt inte poängmässigt. Jag kände tydligt under slutet av säsongen att jag inte fick det att stämma offensivt där jag hade många chanser att producera men inte lyckades. Det var en säsong som påminde om hela lagets, en säsong som var för ojämn, säger Matt Caito.

Vi pratar om den kollektiva insatsen under fjolåret där Caito lyfter fram lagets oförmåga att prestera på en konsekvent nivå som den kanske största akilleshälen.

— När läget var som allvarligast kunde vi ändå komma ihop som grupp och stå för några starka prestationer som såg till att avfärda risken att hamna i den absoluta botten av tabellen vilket var otroligt starkt av oss. Det kändes dock som att vi fick lov att lägga för mycket mental energi på just den uppgiften, säger Caito.

Ja, för när hotet om kvalspel var borta kändes lite som att luften gick ur gruppen. Till syvende och sist behövde Leksand endast plocka en poäng till under SHL:s sista grundserieomgångar för att säkra en plats i åttondelsfinalerna. Caito och resten av laget blev dock nollade under de avslutande veckorna och när slutsignalen ljöd i Tegera Arena efter den avslutande omgången mot Frölunda HC stod det klart att LIF hamnade i ingenmansland och säsongen var över.

Matt Caito vittnar om en stor frustration över det missade slutspelet.

— Visst, man kan fokusera på våra sista veckor där vi endast behövde en poäng till men i slutändan var det säsongen som helhet som förstörde för oss. Vi var alldeles för ojämna med våra höga toppar och djupa dalar. Under topparna fungerade allt jättebra och vi kunde vinna mot alla lag. När vi däremot inte presterade som vi kunde, då kändes det som att absolut ingenting fungerade. Där har vi vår kanske största utmaning inför årets säsong, att bli mer konsekventa i hur vi presterar.

Att sätta fingret på någon konkret och tydlig skillnad mellan topparna och dalarna är svårt menar Caito som istället tycker handlar om flera små detaljer i spelet och kemin.

— Många gånger när vi stod för dåliga prestationer kändes det helt enkelt att vi inte var synkade som backpar, kedjor och lag. Jag tror inte det berodde på något systemfel eftersom vi året innan spelade efter exakt samma system, en säsong då det kändes som att vi hade kapacitet att gå hur långt som helst. Vi var helt enkelt inte synkade tillräckligt ofta och då sitter inte passningarna på bladet, man fullföljer inte i pressen, ja alla sådana små detaljer som krävs för att vara framgångsrika i SHL.

Den Kalifornienbördige försvararen har dock lagt fjolåret bakom sig och har istället fullt fokus på det som väntar härnäst.

— Det ska bli en riktigt spännande säsong och jag ser framemot att se vad den här gruppen kan åstadkomma tillsammans. Jag har hört och sett att vi redan nu i augusti är nederlagstippade vilket jag tror kommer stärka oss ännu mer. Frågar du mig så har vi en grupp som kan bli väldigt framgångsrik.

Just gruppen har genomgått en relativt kraftig förvandling, inte minst i tränarteamet där Johan Hedberg och Niklas Persson anslutit till David Printz och Alexander Millner.

— Alla fyra är grymma tränare! För egen del känns det bra att David är kvar som backtränare, jag gillar honom väldigt mycket. Johan är sin tur en tränare som är väldigt noga med detaljer och som står för en fartfylld hockey som jag verkligen gillar. Det märks på flera sätt, både i hur vi vill spela men också i hela träningsupplägget. Han är väldigt tydlig med att varje övning har ett syfte, varför vi tränar som vi gör. Nu har vi bara varit igång i en vecka men jag tycker redan man känner att vi är en synkroniserad grupp som alla är redo att göra allt för laget.

Även spelartruppen har genomgått en hel del förändringar där Caito tvingats säga hejdå till flera mångåriga lagkamrater. En av dessa är den tidigare lagkaptenen Patrik Zackrisson vilket betyder att just kaptensrollen för tillfället är vakant.

— ”Zacke” var en fantastisk lagkapten och jag kommer sakna både honom och alla andra som lämnat väldigt mycket. Självklart kommer det bli en utmaning att hitta någon som kan fylla ”Zackes” skor.

Du är en av lagets äldsta spelare och står inför din sjätte säsong i Leksand. Om frågan skulle ställas till dig att ta över som kapten, vad skulle du svara då?

— Självklart hade det varit en enorm ära, inget snack om saken, men för egen del behöver jag ingen bokstav på tröjan för att känna att jag är en ledare. Vi har många killar i laget som spelat för Leksands IF under en lång tid, som vuxit upp i klubben och som är beredda att blöda för LIF. Skulle mitt namn vara aktuellt hade jag älskat att ta mig an uppgiften men jag hade samtidigt inte blivit besviken om så inte blir fallet.

Imorgon onsdag, den 13 augusti, har Leksands IF sin 106:e födelsedag. Födelsedag, det har även Matt Caito som då blir 32 år ung. Kanske får han då sin förmodligen bästa födelsedagspresent i livet då Matt och hans sambo vilken dag som helst ska bli föräldrar till en dotter.

— Vi är väldigt förväntansfulla! Hon kan komma vilken sekund som helst så just nu går vi bara och väntar tålmodigt. Allt praktiskt är fixat och klart så nu handlar det bara om att allt ska gå bra, sen när vi kommer hem börjar det stora arbetet och ansvaret. Jag känner mig dock redo för det nya kapitlet i livet, avslutar Caito med ett brett leende.