
Grinigt när LIF besegrade Luleå
Efter en lång uppbyggnad har det blivit dags för vad som verkar vara en av höstens stora händelser: Days of nostalgia i Tegera Arena. Fyra matcher på fyra dagar där Leksands IF tillåter sig att blicka lite bakåt till 70-talets glansdagar. Den första matchen spelades i afton, när Luleå HF gästade, och nog såg det ut som att hemmaspelarna tagit inspiration av klippen från klubbens fjärde SM-guld som rullade på mediakuben under uppvärmningen. Den offensiva lekfullheten som präglade den första perioden påminde mycket om det som Lirarnas lag bjöd på under storhetstiden.
Det man dock glömde var att dagens ishockey går liiiite fortare, så långa stunder gick det därför lite för fort. Framför allt i den öppnande perioden den här kvällen. Det ledde visserligen till en hel del kul situationer, men det hämmade också spelet.
Luleå, med Linus Omark, i spetsen var inte alls ofarliga även om det var Leksand som var det bästa laget i den första perioden. På tal om Omark så var det han som med fyra minuter kvar drog ner ligans mest sevärda spelare, Lucas Elvenes, och fick därmed vila två minuter. I slutet av den utvisningen gjorde LIF matchens första mål. Oskar Lang spelade fram till ynglingen Anton Johansson som genom en halvmiss lurade Joel Lassinanti som fick se pucken glida in mellan benen.
Den offensiva spelglädjen försvann i den andra perioden, istället fick vi ett helt annan nostalgiskt inslag. En påkörd målvakt, kastade handskar och en motståndarspelare som hånfullt applåderade hemmapubliken – precis som förr! Någonstans satt bröderna Hanson och mös åt lite old time hockey (nog är ändå Slapshot den bästa hockeyfilm som gjorts?). Det hela mynnade ut i ett två minuter långt 5-mot-3-spel för LIF, men istället för att gå på knockout passade hemmalaget på att skruva ned tempot till 70-talsfart och skapade egentligen ingenting. Det betydde att 1-0-ledningen stod sig in till den sista perioden, något Leksand kan tacka Filip Larsson för då Luleå annars var det bättre laget i mittenakten.
Något man också var i inledningen av den tredje, då man satte sådant hårt tryck på LIF att Challe och Challe kände att en time out var nödvändig redan efter fem minuter. Någon vidare effekt av det fick man dock inte, utan det spelmässiga övertaget fortsatte för gästerna och Filip Larsson fick jobba hårt. Därför var det inte rättvist när Matt Caito fick prickskjuta in 2-0 till Leksand när drygt halva perioden återstod. Målet sänkte Luleå och av bara farten kunde Peter Cehlarik utöka till 3-0, vilket också blev slutresultatet.
Vinsten innebar att Leksand lyckades stoppa ”blödningen” efter endast en förlust för första gången den här säsongen och att laget nu vunnit sex av de sju matcher som Challe och Challe haft kommandot i båset. En stor skillnad jag tycker mig se är lagets förmåga att slå om till en enklare hockey när det behövs. I andra perioden när Luleå verkligen fick hugg på Leksand – som gärna spelar sig ur egen zon – slog hemmalaget om till ett rakare spel för att på så sätt skapa sig lite andrum. Den förmågan kan bli mycket värd under resten av säsongen.
Bäst 1 – Filip Larsson
Det är tjatigt – jag vet – men det går inte att blunda för. Målvakten vann den här matchen åt Leksand genom att hålla nollan på nytt. Löjlig utdelning på det här nyförvärvet.
Bäst 2 – Lukas Vejdemo
Lukas får en bäst-utmärkelse för att han aldrig är bäst, men alltid bra. Sånt ska också hyllas. Jobbet görs varje byte, varje match. Sticker sällan ut men är alltid nyttig.
Bäst 3 – Brendan Shinnimin
Det här är nog första och sista gången en sådan här utmärkelse delas ut till en spelare i något annat lag än Leksand, men det ska han ha. Man envisas med att spela så groteskt mycket matcher i den här sporten och för att man då ska orka engagera sig och brinna som åskådare behövs det spelare som sticker ut. Det var faktiskt väldigt avslaget i dag, ända tills Shinnimin delade ut en onödig slashing, försökte slänga handskarna mot Olle Alsing, sulade hjälmen i golvet och applåderade hånfullt mot norra stå. Efter det var den här matchen plötsligt viktig på riktigt. Så det kanske inte är snyggt gjort, men nog tusan höjer det pulsen på annars rätt slätstrukna serielunksmatcher.
Matchsummering
Leksands IF – Luleå HF 3-0 (1-0, 0-0, 2-0)
Skott: 25-19 (9-4, 8-10, 8-5)
1-0 Anton Johansson (Lang, Cehlarik)
2-0 Matt Caito (Hrivik, Cehlarik)
3-0 Peter Cehlarik (Elvenes, Lundqvist)