”Rent av hyckleri att lovorda det här förslaget nu”

Måndagskvällens fullmäktigemöte i Leksand präglades av långa och engagerade diskussioner. På dagordningen stod bland annat kapacitetsutredningen för kommunens centrala skolfastigheter samt Vänsterpartiets motion om att utreda vägarnas huvudmannaskap.

Punkt fyra under kvällens möte är utredning och plan för Leksands kommuns centrala skolfastigheter där Lars Halvarsson (S) ordförande för utbildningsutskottet föredrar ämnet: hur man kan bedriva de centrala kommunala skolfastigheterna.

— Paviljongen på Sammilsdalskolan hyr vi till 2030 och i samma veva så har vi en utbyggnad av Edshult särskilda boende, det är där Åkerö skolas elever har sin skolmatsal idag, förklarar Lars Halvarsson (S) och fortsätter förklara att för att man inte ska bli för trångbodd på Sammilsdalskolan när paviljongerna försvinner och samtidigt inte förlora skolmatsalen för Åkerö skola. Så är kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige:

1. Sammilsdalskolan F-6 och Åkerö skola F-6 bildar en skolenhet, Åkerö skola, i samband med färdigställande av utbyggnad av Åkerö skola. Sammilsdalskolan kvarstår då som en högstadieskola och 2. Uppdra till förvaltningen att påbörja nästa fas av projektering för utbyggnad av Åkerö skola med 6 klassrum, tillgänglighets-anpassning av befintlig byggnad, tillagningskök och matsal samt renovering av Sammilsdalskolans lokaler och skolgård.

Efter dragningen var det många politiker som ville uttala sig i förslaget om att till höstterminen 2030 ska Åkerö skola  bli F-6 för hela centrala Leksand och Sammilsdalskolan blir en ren högstadieskola 7-9. 

Carin Malm (KD) — Yrkar återremiss i ärendet, vi tycker att det saknas bland annat en barnkonsekvensanalys och önskar att det kompletteras med det som fattas. 

Lars Halvarsson (S) — Vill säga emot Carin. Det här ärendet har beretts under mer än ett år, uppe i utskottet och i kommunstyrelsen. Då först en fördjupad förstudie som underlag för beslut. Det ingår ett fackliga organisationerna, personal på skolorna har fått tycka till samt man har haft ett barnperspektiv. Dock har vi inte pratat med de eleverna som kommer att beröras direkt av dessa förändringar, för de går i klass 1 nu, jag tror bara att det skapar mer oro om man ställer frågor till dem barnen. 

Replikerar Carin Malm (KD) — Det kan kännas svårt att prata med barn, men barn är kloka och så har vi har en lag i Sverige som heter barnkonventionen. 

Lena Bröms Burman (MP)  — Kommer verkligen alla barn som kommer vara bosatta på Lummerhöjden få plats?

Lars Halvarsson (S) — Om vi funderat på Lummerhöjden, ja. Det finns med underlaget och det elevunderlaget vi har under de kommande åren. 

Lina Ruuth (SD) — Nu står vi återigen inför samma fråga. Redan 2019, föreslog vi att högstadiet på en skola och låg-och mellanstadiet på en annan skola. Då fick vi kalla handen. Kommunen valde en annan väg, baracker.  Nu står vi här igen, med samma behov och samma utmaningar. Sedan 2020 har byggpriserna ökat. Varför har det tagit år av provisorier? Rent av hyckleri att lovorda det här förslaget nu. Att första ignorera och sedan applådera.

Oliver Rolands (KD) — Jag yrkade återremiss redan vid utbildningsutskottets möte. Vi efterfrågar en barnkonsekvensanalys och en risk-och konsekvensanalys ur ett helhetsperspektiv. Vi har även varit i kontakt med ett antal lärare som upplever att de inte fått vara med i processen eller känner sig delaktiga, det tycker vi är bekymmersamt. Vi ifrågasätter inte beslutet i sig utan processen. 

Sebastian Larsson (M) — Principiellt så tycker jag det är en klok lösning. Jag tycker det är fel att vi ska återremittera det här ärendet. Det här är ett delbeslut, det KD tycker är en brist kommer man fortsätta arbeta med, så som bland annat skolvägar. Det här är ett alldeles utmärkt förslag. 

Oliver Rolands (KD)  — Vem tjänar på en återremiss? Det är såklart elever och personal. 

Sebastian Larsson (M)  — Det här ärendet vilar på beslut i vad som kommer hända på Edshult-ärendet. Att ärendet dröjt är för att alltså väntat på ett beslut i utbyggnaden av Edshult. Det är barnen och personalen som förlorar på en återremiss.

Efter en timmes debatt är fullmäktige redo att gå till beslut om kommunstyrelsens förlag. En klar majoritet visade 37 ja-röster mot 3 nej-röster och en som avstod. 

Nästa långkörare under kvällen var punkt fjorton, del tre i Vänsterpartiets, Markus Kummus motion: ”Frågan om vägarnas huvudmannaskap förutsättningslöst utreds, för att kunna nå en lösning som både är rättvis och effektiv, där kommunalt huvudmannaskap är ett av alternativen”. Vänsterpartiet menar att nuvarande ordning har skapat orättvisor, höga kostnader och praktiska problem, och föreslår därför att ansökan till Lantmäteriet återkallas samt att kommunfullmäktiges beslut från 2022 om att upphöra med kommunens skötsel av enskilda vägar rivs upp. De vill att kommunalt huvudmannaskap ska ingå som ett av alternativen i en fortsatt utredning.

Kommunstyrelsens ordförande Sebastian Larsson (M) ger sitt viktigaste budskapet uppifrån talarstolen. — Förvaltningen konstaterar att det är ett ogenomförbart förslag, även om det må verka tilltalande och välgrundat. Vi har inte de här typen av resurser att storskalig skala se över huvudmannaskapet i hela kommunen. Hade det varit genomförbart så hade det varit populärt bland svenska kommuner. 

Markus Kummu (V) — Tyvärr har de två första delarna av motionen blivit inaktuella på grund av den tid som gått sedan motionen lämnades in, trots skrivelse om utan dröjsmål. Historiskt har Leksands kommun inte levt upp till sina åtaganden i fallet. Vilket resulterade i en vägunderhållsskuld på nu cirka 340 miljoner kronor enligt uträkningar jag tagit del av. Att stjälpa över underhållsskulden på nybildade lekmannaföreningar och hoppas att de ska ro det här i land är inte rättvist. 

Johan Fändriks (ByP) — Efter valet var det tydligt vad Leksandsborna ville i den här frågan, Bygdepartiet kommer inte ge upp, vi kommer fortsätta kämpa för rättvisa ända in i kaklet, yrkar bifall på Vänsterpartiets motion. 

Carin Malm (KD) — Vi tycker att vägarnas huvudmannaskap ska utredas, som det är nu är det lite godtyckligt. Det behövs en översyn och vi anser att det är Trafikverkets princip om väghållning som ska gälla i tätorter. Det är inte så att vägar som många använder ska vara enskilda. Där har kommunen ett ansvar, bifall till punkt 3 i motionen. 

Sebastian Larsson (M) — Att det skulle vara godtyckligt, inget kan vara mer fel! Att det ser ut som det gör idag handlar om lagstiftningen vi har och har haft. Huvudmannaskap är alltid kommunfullmäktige som ska ta beslut. Ingen som förespråkar förslaget redovisar vad det kommer kosta? Det är ganska relevant inför ett beslut kan jag tycka. 

Johan Fändriks (ByP) — Det vi hör i korridorerna här att det kommer ta hundra år och kosta 100 miljoner kronor. Det behöver inte gå på 2026 års budget, men vi måste börja någongång. 

Sebastian Larsson (M) — Orealistiskt förslag enligt de som arbetar med den här typen av frågor dagligen. 

Efter femtiofem minuters debatt röstar man så igenom kommunstyrelsens förlag, att anse motionen besvarad. Resultatet 20 ja-röster mot 17 nej-röster och 3 som avstod.