Nytt naturreservat i Leksand: ”utmärkt utflyktsmål”
På vägen upp mot Ljusbodarna via en skogsbilväg hittar man Leksands nya kommunala naturreservat, Femviken. Skylten har precis kommit på plats berättar kommunekologen Åsa Rydell och snart kommer man hitta hit med hjälp av naturkartan. Men redan nu korsar flera fäbodstigar just det här naturreservat.
Åsa lämnar grusvägen och går längs med stigen, hon pekar på kolbotten som är spår från äldre tiders kolframställning. Hon förklarar att genom reservatet leder också det som en gång var en vinterkörväg för kol- och virkestransporter ut på Djursjöns is.
— Sedan den tiden har skogen här vid Femviken fått utvecklats fritt och åldrats utan större ingrepp av människan, säger hon och andas in och njuter av skogsdoften.
I Leksands kommun finns 34 naturreservat varav 18 är kommunalt beslutade. Det största är 300 hektar stort och det minsta är endast 0,5 hektar. Ett naturreservat är ett permanent skydd för att bevara och utveckla ett rikt växt- och djurliv.
— Våra naturreservat är också fina friluftsområden för vandring eller avkoppling. Det här är ett utmärkt utflyktsmål, här får man verkligen uppleva naturen, och just här är det också faktiskt bra svampskog, ler hon.
Vad finns det för regler kring naturreservat?
— I ett naturreservat gäller utöver allemansrätten särskilda regler. Varje reservat är ett unikt område där särskilda föreskrifter och skötselplan upprättats med hänsyn till just det områdets specifika skyddsbehov. Det finns inte, som många tror, generella regler kring vad man får göra eller inte. Information om respektive naturreservat går att läsa på informationsskylten på plats eller på kommunens webb.
I en naturskog är det stor variation till skillnad från en skog som brukas, där det ofta samma sorts träd som är ungefär lika gamla. Här befinner man sig i en gammal blandskog med gran, tall björk, asp, sälg och i den blötaste delen står klibbalar upphöjda på socklar.
—I gammal skog finns död ved och man brukar säga att död ved lever och är värdefull för många arter som lever på de döda träden, så som svampar och insekter. Här kan också mården hitta ihåliga träd där den föder sina ungar.
Stigen passerar en liten skogsbäck och sjuhundrameter från skogsbilvägen ligger den angränsande Djursjön. Vid stranden doftar det av växten pors, det är en stark aromatisk doft som sedan länge används som krydda i spritdrycker. Ute på den spegelblanka sjön simmar storlommen.
