Leksands kommun satsar på dövkompetensen

Teckenspråkstolkade kommunfullmäktige och bättre kriskommunikation på teckenspråk – det är två av punkterna i handlingsplanen som antogs vid måndagens kommunstyrelsemöte i Leksand. Dalarnas Dövas Förening är nästan nöjda, men de saknar en pusselbit som kommunens döva länge har efterfrågat.

— Det är ett stort steg och en bra start, men det vi har önskat är en samordnare med teckenspråk- och dövkompetens, som vi kan vända oss till och som kan sprida kunskapen till olika nämnder och förvaltningar, säger Eva Norberg, ordförande i Dalarnas Dövas Förening.

Handlingsplanen för ökad dövkompetens har arbetats fram under flera års tid och kommunen har involverat Dalarnas Dövas Förening och Västanviks Folkhögskola eftersom många leksingar med dövhet eller hörselnedsättning samlas där. Men det är med avsikt som kommunen inte lägger den här ansvarsfrågan på en specifik person eller tjänst.

— Att ha en person som skulle ansvara för att all kommunikation går ut skulle bli sårbart, vi vill istället förbättra den generella kunskapen inom organisationen. Vi använder tolk i möten med målgruppen, vi köper in översättningstjänster när det behövs, vi samarbetar med dövföreningen, och så får vi utvärdera längs vägen hur det fungerar, svarar kommunstrategen Samuel Svan.

Politiskt initiativ

Handlingsplanen är följden av en motion som Socialdemokraterna lämnade in 2022, efter dialog med döva i Leksand.

— Uppdraget var att förstärka kommunens arbete och jag tycker väl att vi har nått ett bra steg genom att anta den här handlingsplanen, konstaterar Viktor Zakrisson (S).

Sedan dess har även Sverigedemokraterna motionerat om teckenspråkstolkade sändningar från kommunfullmäktige, och det är en av punkterna som ska förverkligas redan under året.

— Vi ska testa det någon eller några gånger och sedan utvärdera hur det fungerar, förklarar kommunstrategen Samuel Svan.

Dövföreningen välkomnar initiativet.

— I Leksand hade vi flera döva politiker på 80- och 90-talet, och i Örebro finns det flera aktiva döva politiker just nu. Så det här kanske gör att någon intresserad tar steget in i politiken, hoppas kassören Stig Kjellberg.

Han betonar också att det inte enbart bör vara “dövfrågor” som ska tillgängliggöras på teckenspråk.

— Vi är ju också delaktiga i samhället, jag är till exempel väldigt intresserad av frågan om de enskilda vägarna, trots att den inte alls har att göra med att jag är döv, säger Kjellberg.

Bättre krisinformation behövs

I handlingsplanen står det även att kommunen ska utreda om de behöver sätta in individuellt stöd till personer som har svårigheter vid myndighetskontakter, kommunen ska hålla riktade informationsmöten till målgruppen två gånger per år, och så ska kriskommunikationen utvecklas.

Eva Norberg ger två exempel på när informationskedjan på teckenspråk har brustit.

— Vid den senaste stora kokningsrekommendationen i Leksand föll det lite mellan stolarna för kommunen och Dala Vatten och Avfall. Så då spelade jag själv in en video på teckenspråk om var man kunde hämta vatten, som jag lade ut på dövföreningens Facebooksida. Men alla läser inte där, och det är bättre om informationen kommer från kommunen än från en privatperson.

— Och vid stormen kring nyår vet jag döva som körde ut i blåsten och hamnade på en väg med nedfallna träd här i kommunen. De blev skärrade, för de inte hade förstått graderingen på varningarna.

Därför räcker inte det skrivna ordet

Många döva har idag en god eller grundläggande förmåga att ta till sig innehållet i skriven svenska, men det gäller långt från alla. Särskilt här i Leksand finns det en överrepresentation av döva nyanlända som har asylplacerats eller utbildats vid Västanviks Folkhögskola.

Döva nyanlända har ibland inga kunskaper i något skriftspråk alls när de kommer hit, vissa har inte ens haft en välfungerande kommunikation på något teckenspråk i sitt hemland. Fenomenet kallas språkdeprivation, och det är en tröskel som Västanviks Folkhögskola får jobba hårt med att eleverna ska ta sig över.

I Sverige skiftade synen på teckenspråk som ett skambelagt kommunikationsmedel för några decennier sedan. Men det märks fortfarande att många äldre döva kämpar med skriven svenska, sedan tiden då de i första hand uppmuntrades att försöka tala och läsa på läppar trots avsaknaden av hörsel.

— I Sverige pratar vi om de sju vita åren för döva, alltså perioden innan grundskolestarten då många döva inte fick kontakt med något teckenspråk alls hemma. Men det finns vuxna som inte har kunnat ta in och lagra kunskap på ett bra sätt under en ännu längre tid, och därför är samhällsinformation på teckenspråk viktigt, sammanfattar Eva Norberg.

Önskar mer samarbete

Kommunstrategen Samuel Svan håller med om att det här är ett område där kommunen har förbättringspotential, det är just därför den här handlingsplanen har tagits fram. Leksands kommun hoppas även att andra aktörer ska växla upp sitt tillgänglighetsarbete.

— Vi försöker också trycka på gentemot länsstyrelsen och Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB), för att vi som kommun inte ska behöva göra arbetet med att målgruppsanpassa deras budskap, säger Samuel Svan.

Även Dalarnas Dövas förening tror att mer samverkan behövs.

— Vi har en tanke på att samarbeta med CIP (civila insatspersoner) så att de ska veta hur de ska bemöta döva i nödsituationer, förklarar ordföranden Eva Norberg.

— Vi har haft ett möte med Region Dalarna för att lyfta teckenspråkets ställning. En äldrevägledare med dövkompetens vore bra, såsom det finns i Stockholm. Men här i Dalarna bor våra döva mer utspritt, så även om vi vet att det är en kommunal fråga kanske det skulle behövas en regional äldrevägledare för döva, tillägger kassören Stig Kjellberg.

— Vi har ändå brutit ny mark här. Jag hoppas att Leksands kommun kan bli en förebild som vi kan vara stolta över, för jag vet att det finns döva i andra kommuner som har det jobbigt, säger föreningskonsulenten Linda Jörlemyr.

KD ville göra ännu mer

Handlingsplanen godkändes av en enig kommunstyrelse, med undantag för att Kristdemokraterna ville skicka frågan på återremiss.

Uppdaterad 20/1 07:45 med Kristdemokraternas motivering:

Kristdemokraterna hade velat att kommunen skulle gå ännu längre i form av fler informationsmöten och att teckenspråkstolkade fullmäktigesändningar borde införas permanent utan provperiod.

Gruppledaren Carin Malm (KD) tar även upp det ämne som dövföreningen lobbar för:

”Handlingsplanen missar att göra dövkompetens till en aktiv merit vid nyanställningar, vilket krävs för att höja servicenevån på riktigt”, skriver hon i ett mejl till Siljan News, tillsammans med följande:

”Vi anser att den föreslagna handlingsplanen inte lever upp till de riktlinjer för nationella minoritetsfrågor och teckenspråk som kommunen själv antog 2022 och reviderade 2024”.

Leksands kommuns plan är att förändringarna som tas upp i handlingsplanen ska förverkligas i olika etapper inom en tvåårsperiod.